In order to view this object you need Flash Player 9+ support!

Get Adobe Flash player
?php bloginfo('name'); ?>

Ny forskning: För lite sprutbetong i tunnlar

Sveriges tunnlar uppfyller inte kraven för hur tjockt lagret med sprutbetong ska vara. Det visar ny unik forskning där laserscanning används. Det är första gången metoden används i ett pågående projekt.
Trafikverket har ett krav på att lagret av sprutbetong ska vara mellan 30 och 300 millimeter beroende på bergkvalitet och spännvidder. Men den enda kollen som görs är stickprov av operatören själv.

I samarbete med SP provar nu Trafikverket en ny metod där delar av en tunnel som just nu byggs scannas av före och efter tunneln sprutats med betong.

– Det är en 20 meter lång sträcka som vi har undersökt. Resultatet visar att det inte var godkänt efter första sprutningen, säger Quanhong Feng, teknisk doktor med egna företaget MultiInfo 3D Laser Scan Solution och en av medlemmarna i forskningsprojektet.

Resultatet visas på en bild där tjockleken får olika färger. Det går även att få bilden tredimensionell och få exakta positioneringar i tunneln.

– Det gör att data kan sparas och om det inträffar en olycka är det lättare att förstå vad som hänt, säger Quanhong Feng.

Den pågående tunneln sprutades en gång till och sen fick Quanhong Feng göra en ny scanning.

– Resultatet var bättre, men fortfarande inte godkänt.

Nu har tunneln sprutats en tredje gång och sen får laserscanningen utvisa om entreprenörerna lyckats.

– Den här forskningen resulterar i en del frågor. Till exempel kunde vi se att vissa resultat berodde på operatören. När en ny tog vid blev resultatet sämre. Kanske utbildningen är otillräcklig? säger Quanhong Feng.

Även betydelsen av betongen och armeringen som ska fästa den har ifrågasatts. Det har resulterat i att ett nytt system kallar Rockdrain provas i delar av tunneln.

– Det är ett system med ett kanalnät i plast som sprutas med en ny produkt som kallas solbruk, säger Quanhong Feng.

Nu ska resultaten jämföras med traditionell sprutbetong för att se om det är någon skillnad.

Resultatet av laserscanningen talar för att Sveriges tunnlar har för tunt skikt av sprutbetong. Men det är vi nog inte ensamma om i världen.

– Det finns inga länder som kollar tjockleken noggrant, det här är första gången det görs med laserscanning, säger Quanhong Feng.

Det har också inträffat olyckor i Kina och England, men förutom säkerheten finns ett annat viktigt argument att göra rätt från början, menar Quanghong Feng.

– Ekonomin. Det är dyrt göra fel. Och det är också dyrt att spruta för tjockt lager.

2 Responses to “Ny forskning: För lite sprutbetong i tunnlar”

Jonas Holmgrenoktober 26th, 2011 at 06:49

Det kan säkert vara så att det ofta blir för lite sprutbetong, men det är inte seriöst att dra den slutsatsen efter en scanning av 20 meter tunnel.

Jag har många exempel på övertjocklek också.

Det är vårdslöst att skriva att det enda stickprov av tjockleken som görs utförs av operatören. Man får lätt intrycket att beställaren inte intresserar sig för tjockleken. I själva verket köper beställaren tjocklekskontroll av entreprenören på samma sätt som annan kontroll. Tjocklekskontrollen utförs enligt Svensk Standard med en föreskriven frekvens och protokollen tillställs beställaren.

Denna tjocklekskontroll borde förbättras, men det viktigaste är då att tjockleken kontrolleras med hänsynstagande till förstärkningens verkningssätt så att exempelvis bergförankrad sprutbetong samt dräner får rätt tjocklek. Vidhäftande sprutbetongs tjocklek kan få variera utan att säkerheten påverkas.

Roger Anderssonoktober 26th, 2011 at 10:24

Det forskningsprojekt som avses i artikeln handlar inte på något sätt om sprutbetongens tjocklek, utan om
en ny konstruktion för att avleda inläckande vatten i bergtunnlar.
I projektet har en ny typ av sprutbetong utprovats med olika typer av utrustning och därmed har tjockleken av sprutbetong
varierat.
Laserscanning har ingått som ett moment i projektet för att dokumentera det kanalnät i plast som monteras, fukt, variationer
i tunnelkonturen och påförd tjocklek av sprutbetong.
Quanhong Fengs påstående att ”Sveriges tunnlar har för tunt skikt av sprutbetong” kan inte göras med de resultat som framkommit ur forskningsprojektet och är helt grundlösa.

Vi anser att er artikel innehåller så mycket sakfel och felaktiga påståenden att den bör tas bort.
Vi vill gärna återkomma till er med material för en ny artikel med forskningsprojektets riktiga ändamål.

Rätt information om projektet kan läsas i nedanstående länk:

http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/pages/ProjektVisaNy.aspx?ProjektId=2363

Med vänliga hälsningar

Peter Lund, bergteknik
Trafikverket
Sektionen Bro, Berg och tunnel (UHab4)

Bläddra i Betong

Här kan du läsa och bläddra i gamla nummer.
Vi lägger upp flera tidningar allt eftersom!