In order to view this object you need Flash Player 9+ support!

Get Adobe Flash player
?php bloginfo('name'); ?>

Månadens bloggare: Bygg fler betongvägar!

Det var ett bra tag sedan jag mer konkret arbetade med betongvägar och betongbeläggningar. Men när folk får höra om min betong-bakgrund så kommer frågorna. Betongvägar – vad är det? Har vi sådana i Sverige? Är det sådana där dunk-dunk vägar? Okunskapen är ganska stor även om kunskapen är större idag än igår.

Åkte för någon vecka sedan på betongvägen som finns på E4 vid Uppsala. Det är just nu min favoritväg på grund av betongen. Den är ljus och fin och jag blir alltid lika glad när jag åker där. Men betongen är inte bara ljus och fin, den är slitstark och motståndskraftig mot spårbildning också. Till skillnad mot flexibla beläggningsmaterial så består spårbildningen enbart av slitage på en styv beläggning som betong. Flexibla beläggningar har inte bara slitage utan spårbildningen påverkas också av deformationer i beläggningen.

På E4 vid Uppsala så valde man betong just för dess slitstyrka och ljushet. En del av vägen har belysning och man räknar med att det ska spara 30 % på belysningen. En del av min egen forskning om betongvägar var inriktad på hur beläggningens ljushet påverkar belysning och belysningskostnader. Jag gjorde väldigt enkla mätningar och beräkningar men kunde då se att det fanns en potential med betong som inte alls utnyttjades. Väldigt roligt att idag se att man har kommit åtminstone några steg på vägen.

Mätningar har också gjorts av rullmotstånd mellan beläggning och däck på E4 norr om Uppsala för att se om det fanns skillnader mellan betong- och asfaltbeläggningar. Resultaten visade att rullmotståndet var lägre på betongbeläggningen vilket då resulterar i lägre bränsleförbrukning för fordonen. VTI har redovisat detta i en rapport från 2009 som ni hittar på deras hemsida www.vti.se. Betongs slitstyrka gör det också intressant när det gäller partiklar. Därför finns nu betongbeläggning med som ett alternativ när man tittar på beläggningsmaterial i Förbifart Stockholm. En utmaning där är att just klara partikelhalterna i de långa tunnlarna. Jag tror på betongen i detta fall, men säger inte hej förrän beläggningen finns på plats.

Men varför byggs det då inte fler vägar med betong? Det finns en rad olika orsaker till det. Det främsta argumentet som jag alltid fått höra är att vi har ingen erfarenhet av betong, eller att de vägar som byggdes på 50-, 60- och 70- talet höll inte måttet och det var för mycket dunk-dunk och buller. Men då veta man inget om de fördelar som finns med dagens betongbeläggningar. Att skylla på att vi inte har någon erfarenhet är verkligen att stoppa huvudet i sanden. Skulle vi tänka så inom andra områden skulle utvecklingen helt så stilla. Dagens moderna betongbeläggningar är något helt annat än det som byggdes för 50 år sedan. Ta gärna en tur till Uppsala och E4:an och se själva i verkligheten.

Vi behöver klart tydligare se till en beläggnings hela livscykel och livslängd. Då får vi mest nytta för pengarna och kan också väga in ”alla” faktorer som miljö och trafikantkostnader (även om kanske inte allt går att räkna eller värdera idag). Betong är något dyrare i investeringskostnad jämfört med andra jämförbara material. Men det tjänas in om hänsyn tas till beläggningens hela livscykelperspektiv och inkluderar drift- och underhåll.

Vi måste alltid fundera på bästa beläggningslösning för varje enskilt projekt. Jag förordar på inget sätt att vi bara ska använda betong som beläggningsmaterial, inte alls. Jag ser en massa positiva egenskaper också hos t.ex. asfaltbeläggningar. Men den användning som sker idag av betong som beläggningsmaterial står inte alls i proportion till dess fördelar inte minst då på vägsträckor med hög trafikbelastning och stor andel tung trafik. För mig handlar det helt enkelt om rätt material på rätt plats till rätt pris.

Comments are closed.

Bläddra i Betong

Här kan du läsa och bläddra i gamla nummer.
Vi lägger upp flera tidningar allt eftersom!