Måndagsbloggen: Inga fler osäkra transporter!

Den 12 mars 2012 kör en relativt erfaren chaufför mot Oslo med tre betongelement som tillsammans väger 30 ton. Han har kört element i stort sett dagligen i åtta år. Som vanligt har han ställt elementen på en så kallad lastbärare, en A-bock, och surrat med spännband och kättingar. Elementen är dock högre än de brukar och efter ett tag känner han hur bilen svajar till, hur ett spännband går sönder och han saktar ner men hinner inte stanna förrän ett betongelement träffar en äldre kvinna på en mopedbil som avlider omedelbart.

I förra numret skrev jag om Arbetsmiljöverkets rapport där man hävdar att 70 procent av tunga transporter med betongelement är undermåligt surrade. När jag ringde runt och pratade med transportföretag och elementtillverkare förväntade jag mig givetvis en stark dementi. Men sån är inte vår bransch. Man kan anklaga den för mycket, men inte för oärlighet. När man trycker på ömma punkter berättar man hur det är. För att man innerst inne är uppriktig.

Nåväl. När jag frågade branschen fick jag veta mycket. Ingen var förvånad över Arbetsmiljöverkets rapport. Kanske över omfattningen. Men annars inte. Man la sig platt och erkände att det är ett stort problem. Några kommentarer läste ni i artikeln. Men efter artikeln har jag många fler hört av sig. ”Problemet är stort”. ”Det måste bli en uppföljning”.

Alla är eniga om att det är ett branschproblem. Chaufförerna är ansvariga för surrning och Polisen har tillsynsansvaret, men bådas kunskaper anses för bristfälliga. Speciellt Polisens. Därför måste tillverkarna driva frågan om säkra laster. Enligt tillverkarna själva. De är helt inställda på att inte lämpa över ansvaret på chaufförer och poliser. Det gör mig stolt.

Men gör man något då? ”Inom Svensk Betong är säkerhetsfrågorna högprioriterade och målsättningen hög säkerhet och nolltolerans för olyckor.” Så står det på Svensk Betongs hemsida. Man jobbar med utbildningar, manualer och kartläggningar. Räcker det? Jag vet inte. Jag hoppas det.

Arbetet måste ske långsiktigt, kontinuerligt och med högsta prioritet. Olyckan jag nämnde i inledningen är förstås inte den enda gången ett element lossnar. Det händer alltför ofta, enligt dem jag pratat med och de är förvånade över att det inte sker fler olyckor.

Jag vet inte hur chauffören mår efter det som hände på vägen mot Oslo. Men jag vill inte vara han. Vi bygger mer och mer och det är fler och fler betongelement på våra vägar. Nolltolerans är noll tolerans. Noll olyckor. Tillverkare! Släpp inte iväg en enda osäker transport till från era lastgårdar. Det är det som är nolltolerans.

Be the first to comment on "Måndagsbloggen: Inga fler osäkra transporter!"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*