Måndagsbloggen: Den hållbara framtid är vår!

Roger AnderssonRoger Andersson, Tidskriften Betongs chefredaktör

I fredags var jag på Chalmers och fick en timma på mig att ge arkitektstudenterna lite betongkunskap. Det behövs. Det borde fler få.

Jag började med det enkla, det inspirerande. Betong i arkitekturen är enkelt. Öppet mål. Toyo Ito, Tadao Ando, Zaha Hadid, lite Gert Wingårdh, lite annat från mina resor runt Sverige och världen, Japan, Island, Schweiz, Annedal.

Men så kom det svåra. Hållbarhet. Jag tog 15 minuter från godisbordet för att ge eleverna lite näringsriktigt. Sånt de kan leva på. Sånt de inte får höra, inte får veta.

För det första. Betong har sänkt sitt koldioxidavtryck med 20 procent på 20 år. Vi kommer sänka det ytterligare. Vet arkitekterna potentialen kan de driva på det.

För det andra. En betongbyggnad är en betongbyggnad. Det är inte vilken byggnad som helst. Den har en livslängd som är så lång att det avkräver ett ansvar. Tänk inte 50 år. Då kan du använda andra material. Tänk inte ens 100 år. Ska du använda betong måste du tänka längre än så, en betongbyggnad har en andra livscykel, en tredje. Det måste man tänka på redan nu.

Jag tog Garnisonen på Karlavägen i Stockholm som exempel, ritat av Tage Hertzell, där byggnadens betong står kvar som ett monument, men där dess inre pulserar i takt med hyresgästernas behov. Enskilda kontor, blir kontorslandskap, som blir enskilda rum igen. Långa spännvidder gör det möjligt. Tage tänkte.

För det tredje. En betongbyggnad är en betongbyggnad. Återigen. Jämför den inte med andra byggnader. Brand, ljud, fukt, energilagring, allt är i toppklass. Är det inte viktigt, använd andra material. Stämpeln sitter där: ”Concrete inside”. Brandmän vet, fastighetsägare vet, skolpolitiker vet.

För det fjärde. Rätt betong på rätt plats. Betong som inte har bärande funktion kan ha ett recept med lägre hållfasthet. Jag visade grunden på the Shard i London vars enda funktion är att tynga ner och stabilisera den höga byggnaden. Andelen cement hade reducerats till 25 procent mot ett normalt recept och miljöprofilen blev därefter. Jag visade också Oparno Bridge i Tjeckien där den bärande bågen fick en höghållfast betong med mer cement som bindemedel än normal betong. I gengäld kunde bågen göras smäckrare och mindre material användas. Miljöprofilen blev även där bättre.

För det femte. Brf Viva. Riksbyggen. De ville ha ett betonghus, de ville pressa koldioxidavtrycket, de gjorde det. Med 30 procent. De kunde gjort det med mer, de kommer att göra det nästa gång. Gör inte som bostadsminister Peter Eriksson och generalisera byggmaterialen. Gör inte som Miljörådsberedningens ordförande Anders Wijkman och fastna i gamla förutfattade meningar. Hållbarhet är lika med betong. Men inte 1980-talets betong, inte ens dagens betong. Utan morgondagens. Den hållbara framtid är vår.

Be the first to comment on "Måndagsbloggen: Den hållbara framtid är vår!"

Leave a comment