Fråga Experten: Hur utvinns råvarorna?

Vilka råvaror behövs för att tillverka betong. Hur utvinns råvarorna? Hur går det till när råvarorna förädlas, vad har tillverkningen av betong för för miljön? När betongen väl är klar och används påverkar den miljön på något negativt sett då? Hur bli det sen när man slutat använda betongen?
/Matilda

Råvarorna till betong kommer som regel från närområdet. Betong består av cement, vatten och ballast (sand, grus, sten). Fördelningen mellan dessa är ungefär 10, 20 respektive 70 volym-%. Ballasten är bergmaterial som antingen kan vara naturligt rundat eller krossat. Som regel behöver ballasten vara siktad i olika storleksfördelningar för att kunna användas till betong, exempelvis 0-8 mm och 8-16 mm. Miljömässigt kan naturballast (sand, grus, singel) ses som en ändlig resurs och kan vara viktigt för den lokala vattenreningen. Miljöbelastningen (räknat i ekvivalent koldioxid) är låg för ballasten och genereras av transporterna (normalt upp till ca 10 mil), och något även från krossningen (stenmjöl, makadam). För transporten av ballasten kan man grovt räkna att belastningen ligger på ungefär 4 kg CO2 per ton, och för att processa den ca 1 kg CO2/ton. För tillverkning av cement använder man också bergmaterial, men då krossad kalksten. De cementfabriker vi har i Sverige ligger i anslutning till kalkstensbrotten (Slite, Skövde och Degerhamn). Att tillverka cement är gasnak miljöbelastande, dels av att man behöver komma upp i ganska hög temperatur (ca 1450 grader) och dels av att när kalkstenen ”bränns” (kalcinering) frigörs koldioxid från själva kalkstenen. Räknat på ett ton kalsten blir ca 56% bränd kalk och 44% koldioxid. Omvänt räknat per ton cement generades nästan lika mycket koldioxid, inräknat uppvärmningen. Detta gör att ett rent portlandscement (typ CEM I) har en belastning på ungefär 900 kg CO2/ton (plus ca 4 kg för transporten). Det finns även cement typ CEM II/A där man ”spätt ut” med ca 20 % annat, vilket då är kalksten eller flygaska), och på så sett kan minska belastningen i motsvarande mängd. Grovt kan man ungefär räkna med att 2/3 av cementets CO2 kommer från kalkstenen, och 1/3 från processen (värme, malning, m.m.). På sikt kommer betongen ta upp dessa 2/3 av CO2 igen när den karbonatiserar, men detta tar mycket lång tid och kan därför vara svårt att tillgodoräkna sig. Så när väl betongen ”är klar”, som du säger, så har den inte någon negativ inverkan på miljön. Möjligtvis går det åt lite energi för att krossa upp betongkonstruktionen och eventuellt separera armeringsjärnen. Däremot skulle man kunna säga att betongen som inte används längre har en positiv inverkan på miljön, eftersom den tar upp koldioxid.

Det är idag ett ganska stort miljöfokus inom byggindustrin, varför man tittar på alternativ till cement. Ett sett är då att ersätta delar av portlandcement i betongen med alternativa bindemedel som flygaska (stenkol) eller slagg (masugn). Detta är restprodukter från industrin och kommer som regel från närliggande länder (Danmark, Tyskland, Polen, Finland, mm). Miljöbelastning på ca 40-60 kg CO2, främst då från transporten. Räknar man på en kubikmeter betong är miljöbelastningen ungefär 300 kg ekv CO2, vilket kan upp mot halveras genom att använda alternative bindemedel. Dessutom återför man ofta idag ”spill” från betongfabriken, såsom restbetong och slamvatten, i tillverkning av ny betong. Detta minskar utsläppen av basiskt vatten och restbetong som annars hade gått på deponi eller som fylle, bärlager och liknande. Det går också att ta in en viss mängd uppkrossad betong (ex från gamla konstruktionen) som ersättning för ballasten. Ett annat åtgärd är att minska användningen av fossila bränslen, både på fabriken och för transporterna. Även cemenfabrikerna försöker minska användandet av fossila bränslen, och man tittar även på att lagra eller binda upp den CO2 som frigörs vid tillverkningen. Betong är således närproducerat av lokala bergmaterial, och kan med fördel återanvändas i olika form. Och som dessutom binder upp en ganska stor mängd koldioxid med tiden när den åldras. Betongen blir som regel inte sämre med tiden, tvärt om bara bättre. Det är ett väldigt beständigt och motståndskraftigt byggnadsmaterial, med en livslängden på upp mot flera hundra år. Och då är det inte själva betongen som är begränsande, utan ofta korrosion av armeringsjärnen. Dessutom är underhållet som regel är minimalt. Betongen möjliggör också att bygga på ett rationellt och effektivt sett, vilket är gynnsamt ur miljösynpunkt.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group