Fråga Experten: Statusbedömning av betongkonstruktion?

Vi har en kemikaliebyggnad från 80-talet som vi eventuellt har för avsikt att renovera. Inför beslutsfattandet kring denna investering så har vi tagit kontakt med två stora leverantörer när det gäller inspektioner och besiktningar. Den ena leverantören menar att vi endast behöver utföra en visuell kontroll och inga ytterligare åtgärder. Medan den andra leverantören säger att man enligt SS-EN 1504 skall utföra ett förutbestämt antal prover och kontroller för att det skall kunna klassas som en statusbedömning av konstruktionen. Vad är det egentligen som gäller? Betongen agerar som dels en grundkonstruktion för själva byggnaden som är en stålstomme med typ Paroc-element, och dels som en primead invallning för att husera två stycken kemikalietankar, lut och saltsyra. Invallningen har vid flertalet tillfällen blivit utsatt för kemikalie läckage där båda kemikalierna läckt ut, turligt nog ej samtidigt.
/David Höglund

När det gäller inspektion och besiktningar finns det inte vad jag vet ett förutbestämt antal prover och kontroller för att klassas som en statusbedömning för konstruktionen. SS-EN 1504 är en serie om tio europastandarder rörande produkter och system för skydd och reparation av betongkonstruktioner, där del (1) gäller definitioner, (2) ytskyddsprodukter för betong (3) reparation, (4) produkter för vidhäftning mot betong, (5) injektering av betong, (6) material för förankring av armering, (7) material för skydd mot armeringskorrosion, (8) kvalitetsstyrning och utvärdering av överensstämmelse, (9) allmänna principer för val av produkter och system, och (10) utförande. Däremot kan man hitta omfattning för tillverkarens (ex ytskydd eller injektering) certifiering, produktionskontroll, m.m. Enstaka prov kan vara svårt att använda för en tillförlitlig utvärdering, dels för att hålla nere avvikelsen och del för att säkerställa representativa prov.

Hur man väljer ut var proverna tas är också viktigt. Man kan tänka sig att man gör en slumpmässig större fördelning eller att man tar ett antal prov på skadat område, där det sista är att rekommendera vid statusbedömning. Bra kan då vara att dessutom ta prov på oskadat område för att få en jämförelse. Betong klarar som regel lut (natriumhydroxid) och andra basiska ämnen mycket bra, möjligtvis skulle det kunna angripa ballasten om den är potentiellt reaktiv (ASR). Betong har i sig ett lågt pH (ca 12,5-13,5 av natrium, kalium och kalcium), vilket är en förutsättning för att järnen skall passiveras för armeringskorrosion. Däremot klarar betong inte syror, framför allt om de har en hög koncentration. Det låga pH löser upp cementpastan i betongen (”klistret”, CSH-gelen) och eventuell kalkten. Dessutom kan det ge kraftig armeringskorrosion om järnen nås av syran.

Betongens förmåga att motstå syraangerpp beror till stor del på syrans koncentration (pH), fukttillståd, täthet hos betongen och täckande betongskikt. Typ av syra påverkar också, där organiska syror kan vara lite värre. Det som främst ger tätheten till betong är sprickbegränsning och dess vatten-cement-tal (vct). Men även alternativa bindemedel (silika, flygaska eller slagg) gör betongen tätare, och kan dessutom binda upp den fria kalken och göra syratåligheten bättre. Betong är ett mycket beständigt material, men är kanske inte optimalt om det utsätts för stark syra.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group