Fråga Experten: Blanda betong på kross?

Nu när natursanden börjar ta slut. Hur går man då? Nu måste man ju blanda betong på kross? Har ni några tips på hur man gör? Jag funderar på om man får lov att använda krossad stenmjöl 0-2 eller 0-4 samt kross 4-8 BK eller 8-16 BK?
/Patrik

Natursanden håller nog inte på att ta slut, men man har blivit mer restriktiv i hur mycket vi får gräva ut. I närområdet till storstäderna är tillgången inte så stor, varför gruset idag oftafår transporteras lite längre än tidigare till betongfabrikerna. Naturgruset ses som en ”ändlig resurs” i Sverige idag, då det är viktigt för den naturliga vattenreningen. Dels är det svårare att få nya/förlängda täkttillstånd, och dels har man lagt på en naturgrusskatt (13 kr per ton). Detta gör att intresset har ökat för att använda alternativ till naturgruset, såsom återvunnen ballast och rivningsmaterial (från tvättad betong respektive krossad betong), och krossgrus/sand. Även så kallad sjösand (muddras exempelvis från Öresund eller östersjön) används idag som alternativ, eller grus/sand importerat från Danmark. Detta kan dock innebära relativt hög fraktkostnad och extar kontroller av kloridhalt.

Betongen som tillverkas i Sverige idag är ofta sammansatt med ett naturgrus (0-8 mm) eller en natursand (0-4 mm), och resterande fraktioner (4-8, 8-16, 16-25 mm) är kross eller naturkross. Natursingel (”ärtor”) finns i vissa delar av Sverige, men är ganska ovanligt. Ju mindre fraktionen är desto mer påverkar kornformen och dess textur betongens färska egenskaper (främst konsistens). Detta gör det ofta lite besvärligt att få till en betong med helkross, den kan upplevas kletig och ge högt slitage på utrustningen (blandare, slisk pumpar, slangar, m.m.).

Fördelen med krossgrus är ofta att det som regel är jämnare i kvalitet än natur. Svängningar i materialet påverkar konsistensen och kan vara ett problem för betongfabriken. Krossgruset kan ibland behöva ligga och ”vila” ett par dagar för att bli av med yt-laddningarna. Om ett krossgrus/sand skall vara bra till betong vill man inte ha för mycket finmaterial (<0,125 mm) samt ha en förhållandevis kubiks eller rund kornform. När man krossar fram de grövre fraktionerna blir det en finare fraktion över som restprodukt (typ stenmjöl eller grövre), men denna är som regel svår att använda till betong då den som regel är flisig och har mycket fint. Men det kan också gå att processa denna så den blir bättre, exempelvis med kubisering och vindsiktning. Krossar man däremot upp en sand/grus direkt blir den ofta bättre.

Det finns några betongfabriker som kör med helkross idag, och ganska många där man kör i lite kross naturgruset. Ofta kan man ersätta upp till ca 30 procent av gruset/sanden utan att det påverkar konsistensen så mycket. Större inblandning kräver ofta en ökad flytmedelsdosering och höjd pastavolym (mer cement+vatten), vilket ger en merkostnad.Har du bara ett bra krossgrus/sand fungerar det utmärkt att blanda betong med. Att de grövre fraktionerna är kross har mindre betydelse. Är sanden/gruset sämre kan förändringar i receptet behövas (cement och flyt), och eventuell byta till ett flytmedel anpassat till helkross.

Oberoende vad det är för typ av ballast, så är den sammanslagna graderingen viktig. Det vill säga att man har en kontinuerlig storleksfördelning där det inte fattas en mellanliggande fraktion. Ballastfördelningen i kombination med kornformen påverkar hur bra packning sammanslagna ballasten har, och på så sett hur mycket cementpasta som krävs för att fylla detta hålrum. Och givetvis får man använda krossad 0-2, 0-4, 4-8 eller 8-16 i betong. Jag vet inte vad BK står för. Vare sig det är natur eller kross måsten ballasten uppfylla standarder såsom EN 201, SS 137003 och EN 12620, samt gränsvärden för stålning (Naturvårdsverket). Att använda krossad (återvunnen) betong som ballast till ny betong är lite svårare.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group