Långlossning och eländesbacke!

Jag fick ett lass in till ett sjukhusbygge, där det skulle lossas med grävmaskin. Då är det oftast kantsten som ska gjutas och det kan ta lite tid. Kommer fram till kunden och jodå, inte bara en utan två grävare står beredda att ta emot. Jag lossar till den stora maskinen, som vänder runt och så tar en liten grävare ur den större skopan, åker ca 50 meter och tömmer. En stor skopa rymmer tre små och jag som har tre kubik med mig insåg att det här lär ta tid. Men det tog faktiskt bara en timme och fyrtiofem minuter, jag som hade väntat mig minst två timmar.

På väg till nästa kund så såg jag att det kom en mamma med en liten pojke promenerandes. Jag gissade att han skulle titta på lastbilen så jag tog det lite extra lugnt. Han pekade på bilen och då satte jag på saftblandarna så att han fick se och sen vinkade jag när jag körde förbi. Alltid kul att glädja småttingarna.

På ena bygget var det en rejält brant backe ner till pumpen. P.g.a. lutningen kunde vi inte lasta fulla lass, för då rann det över. Jag tycker inte om när det lutar i sidled eller brant bakåt, så jag höll i mig så mycket jag kunde. Jag backade så sakta det gick ner mot pumpen och kände hur bilen gled nån decimeter här och där. Man är inte kaxig när sisådär 25 ton börjar ge sig iväg på egna äventyr kan jag lova! Jag kom dock ner till pumpen utan bekymmer. Efter det sade jag ifrån att backa ner där, nån måtta på äventyren får det vara. Fler än jag sa ifrån, så det var inte bara jag som var fjölig utan det var brant på riktigt.

Det var lite värre för den bilen som körde till fel kund och backade ner till pumpen som stod vid branta backen, fast han egentligen inte skulle dit. Han kom inte upp med lasset kvar så det bygget fick vackert ta emot den betongen och den egentliga kunden fick vänta på nästa bil. Ibland blir det fel, det händer alla nån gång. Man är inte mer än människa!