Fråga Experten: Gjuta växtlådor?

Jag ska i vår påbörja ett projekt att gjuta växtlådor längs med hela entrégången, totalt 25 meter.  Planen är att göra dem ca 400 mm höga och 600 mm breda, med ca 100 mm tjocka sidor på såväl lång- som kortsidor. Som jag har förstått kan det dock vara utmanande med alltför långa växtlådor då det ökar risken för att de spricker när betongen rör sig.

Jag har även (om möjligt konstruktionsmässigt) tänkt att undvika att gjuta en grund till dem, då entrégången redan är väl paddad – istället får sidorna stå direkt på grusgången för att underlätta dränering vid större regn.

Jag har därför följande frågor som vore mycket uppskattat om ni kunde hjälpa mig att klargöra så att jag inte gör något kritiskt fel:

1. Hur långa anser ni att jag maximalt bör göra respektive växtlåda? Givetvis är det snyggare rent estetiskt om de får följa en så stor del av entrégångens längd som möjligt, men förstår om jag kan behöva göra flera kortare växtlådor istället, ex 3500 mm per växtlåda.

2. Med tanke på att sidorna blir rätt tunna (endast 100 mm) – rekommenderar ni att jag stärker upp dem med armeringsjärn? Om så, rekommenderad tjocklek samt CC-mått på armeringsjärn/armeringsnät?

3. Ok att gjuta växtlådorna direkt på den välpaddade gången eller behöver jag även göra en gjuten botten? Eller räcker det att jag säkerställer plan yta med sättsand under formen innan jag bygger formen?

4. Det vore ju av ekonomiska skäl intressant att inte behöva beställa en betongbil, utan istället kunna blanda betongen själv. Dock kommer jag ju då att behöva blanda flera olika satser för att fylla respektive växtlåda. Hur säkerställa god vidhäftning mellan satserna isf?

5. Slutligen, vilken typ av betong rekommenderar ni för denna typ av projekt där växtlådorna ska stå utomhus och jag gärna ser ett slutresultat med en lite finare, slät och ljusare (ej vit, men mer ljus än mörkt grå) yta?
/Linus

Det funkar utmärkt att gjuta egna ”blomlådor” av betong. Du kan då antingen platsgjuta eller prefabrisera dem. Att platsgjuta ger möjlighet till anpassning och variation, och är smidigare om det är lite större eller längre konstruktioner. Att prefabrisera kan vara bättre om du har lite mindre gjutningar där konstruktionen kan repeteras, och har man då en välbyggd och genomtänkt form kan den återanvändas många gånger. Prefabrisering kan göras inomhus, vilket kan vara bra om det regnar eller är kallt ute. Vilken metod som är bäst i ditt fall kan jag inte svara på, det beror på förutsättningarna och hur långa sektioner (”lådor”) du vill ha.

Det finns fördel att inte ha botten på dina ”lådor”, men om det är väl dränerat kan de kanske jorden torka ut för fort. Detta kan lösas genom att lägga något i botten på krukan, exempelvis en byggplast eller skiva med lagom stora hål i. Detta hindrar också ”oönskade” växter att ta sig upp i krukan från omgivningen. Är det inte så dränerat kan en geoduk funka fint att lägga i/under botten.

Som svar på dina frågor:

1. Längden på en konstruktion som denna avgörs hur mycket du armerar samt hur stor rörelsefrihet kontruktionen har. Armeringen är dels för att ta dragpåkänningar i betongen, vilka kan uppstå av laster (yttre och egenvikt), samt av betongens krympning och temperaturrörelser. Utan armering och du prefabriserar samt lägger krukorna på plats så de kan röra sig fritt kan du klara ett par meters längd. Men då kan å andra sidan transport av krukorna bli kritisk utan armering. Platsgjutet går också att få till  med stor rörelsefrihet, exempelvis plant underlag med dubbla lager byggplast. Men ofta får ändå ett viss tvång från underlag, mm. Så uppskattningsvis funkar 1,2 meters längd utan armering. Med armering kan du gjuta betydligt längre, vilket kan vara aktuellt om du platsbygger. Med ”normal” armeringsmängd bör du klara ca 4 meter, och ordentligt sprickarmerad kan du klara ca 12 meter längd (som ej sitter fast i ändarna). Man kan också tänka sig att du gjuter hela längden och sågar upp (eller gjuter in) rörelsefogar med ca 4 meters mellanrum. Detta ger på så sett en kontrollerad rörelse/sprickanvisning. Gjuter du hela längden som en kruka (25 meter) och har sidolaster (från jord, mm) kan du behöva något som avlastar dessa krafter, exempelvis gjuta som L-stöd eller vinkelräta avgränsningar (typ flera ”lådor” på hela längden). Prefabriserar du ”lådorna” kan de bli ganska tunga, om du exempelvis gör dem utan botten och 1,2 meter långa (0,6 m djupa, 0,4 m höga och 0,1 m tjocka) kommer de väga ca 280 kg. Minskar du tjockleken blir de ju lättare, är lådorna inte allt för stora borde du kunna gå ner mot 50-60 mm tjocklek. Vill du ha utseendet av en tjockare mur kan du gjuta in cellplastskivor (fixeras i formen på insidan ”lådan”). Täck också på att göra formen stabil, betongen kan ge ganska högt formtryck. Och av ett icke sugande material (formplyfa eller fuktmättade/inoljade brädor). Valet av formmaterial kan ge olika yttextur och utseende på betongen.

2. Hur mycket armering du behöver (lastbärande respektive sprickfördelande) beros som sagt på hur stora laster du har och hur lång ”låda” du gjuter. Men om du inte gör den allt för lång borde det funka med 3-4 st längsgående järn mitt i tvärsnittet, 10-12 mm diameter. Några vertikala järn kan vara bra för att fixera/naja dem på plats, men det kan också funka att fixera i formen med distanser och najtråd. 100 mm tvärsnitt är inte tunt. Vill du inte armera med järn kan det funka med fiber som blandas i betongen (stål eller plats-fiber), men eftersom de blir synliga i ytan (speciellt stålfiber när de rostar) kan det se ganska tråkigt ut. Att själv blanda fiber i betongen kan vara svårt, varför man då bör beställa den fabriksblandad. Platsbygger du och gjuter hela längden kan det ändå vara ide att få den fabriksblandad och levererad på plats. Jag får det till mer än 2 kubikmeter betong, vilket är mycket att blanda själv. Dessutom blir resultatet (själva betongen, beständigheten, konstruktionen och utseendet) bättre med fabriksblandat

3. Det funkar fint att gjuta direkt på den ”välpaddade” gången, så länge det har någorlunda bärighet och inte allt för stora markrörelser. Det kan som sagt vara ide att först lägga ut cellplastskivor eller en geoduk eller byggplast. Sättsand behövs nog inte, möjligtvis om du vill få till hög rörelsefrihet mot underlaget. Det funkar givetvis också att gjuta en platta i botten först, hos denna är armeringen inte lika viktig men lägg ändå gärna ett järn längs varje kant. Några jämt fördelade hål kan behövas för dräneringen av lådorna

4. Att själv blanda ca två kubikmeter betong är troligen inte mer ekonomiskt än att beställa den färdigblandad och transporterad. Dessutom är det betydligt smidigare och enklare samt ger en bättre slutprodukt. Betongbilen har ränna bak som kan klara upp till 10-12 meter avstånd, och är det längre kan man få betongen pumpad. Kolla med din närliggande betongfabrik för prisuppgift. Vill du gjuta mindre etapper (eller prefabrisera) är det bättre att blanda själv.

5. Eftersom betongen exponeras för minusgrader och fuktig miljö behöver den vara lufttillsatt (minst ca 4,5%) och ha ett vatten-cement-tal (vct) på maximalt ca 0,55. Detta innebär en C28/35 eller bättre. Blandar du betongen själv behöver du ha koll på vct och att tillsätta lämplig dos luftporbildare, samt att blanda betongen ordentligt. Med hänsyn till krympning och sprickrisk bör du välja någorlunda stora stenar, förslagsvis Dmax 16 mm. Slätheten på ytan ges i första hand av formmaterial och släppmedel, men också betongens konsistens i kombination med hur mycket du vibrerar. Vill du inte vibba/kompaktera betongen kan du använda en själkompakterande (SKB), annars kan konsistens S4 (sättmått 160-200 mm) varar lagom. Vill du få till en ljusare nyans kan du tillsätta pigment (titanoxid) till betongenblandningen. En dosering på 2-4% (av cementvikten) kan vara lagom, beroende på hur mycket ljusare du vill ha den. Titanoxid finns att köpa som pulver hos färghandlare, och 2% dosering motsvarar ca 8 gram per liter betong. Eftersom SKB som regel innehåller kalkstensfiller blir den något ljusare än vibrerad betong. Nackdelen med ljus betong är att nedsmutsning blir tydligare.

Direkt efter gjutning var noga med att skydda betongen från uttorkning. Lägg på en plast eller presenning och håll fuktig gärna minst två veckor. Riv inte formen för tidigt, den skyddar mot uttorkning och temperaturgradient. Är det kallt ute kan form och täckning behöva vara isolerade, betongen får inte gå ner i minusgrader de första dygnen.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group