Fråga Experten: Hur tunt kan man gjuta?

Vi finner ingen leverantör som kan fixa en köksskiva 1700×1700 till vår köksö. Funderar då på att platsgjuta i expanderberong. För att minska vikten, hur tunt kan jag gjuta? Vad för slags armering kan vara lämpligt, funkar det med sådan man använder till flytspackel?
/Jeanette

Det funkar att platsbygga/gjuta en bänkskiva i betong. Men det ger bättre resultat (slätare och planare yta) om man gjuter skivan ”upp-och-ner” mot en formplyfa, plåt, eller liknande. Om du vill gjuta hela skivan i ett stycke innebär 1,7×1,7 meter att du får en liten skarv med formplyfa (1,2 m bredd), men med plåtform slipper du detta. Med plåtform kan du också få kanterna uppvikta, vilket ger ett mycket fint resultat. Men plåtformen är betydligt dyrare och tillverkas lämpligen av en mekanisk verkstad, med formplyfa och lite reglar/lister blir det billigare och går enkelt att tillverka själv. Formen behöver stå på ett helt rakt och plant underlag, och eftersom skivan är så pass stor kan det vara lämpligt att göra gjutningen i närheten av där den skall placeras. Momentet när man avformar, vänder skiva och lägger den på plats kan vara lite kritiskt eftersom skivan riskerar att spricka, speciellt om du har smalare partier vid ursparning (spishäll, ho, m.m.).

Det går att göra skivan relativt tunn, ner mot 20 mm, men lämpligt kan vara att göra den närmare 30 mm. Hur tunn man kan göra den beror på ett antal faktorer, såsom storlek/längd på skivan, vilken typ av armering (fiber eller nät), samt hur väl man kan få underredet att fördela lasterna. Har du en långsmal skiva som bara är upplagd i ändarna kommer skivan att behöva armeras ordentligt och vara ganska tjock. Betong är inte så bra på att ta dragpåkänningar (ca 1/10 av tryck), varför vi armerar betongkonstruktionerna. Och då vill man ha armeringen i ”dragzonen”, samt ha ett visst täckande betongskikt för att säkerställa vidhäftningen. Kommer man ner mot 20 mm blir det svårt att få effekt av armeringen, varför det då kan vara bättre med fiber.

Om man räknar på 1,7×1,7m och 30 mm tjocklek blir det 87 liter betong, vilket väger ca 210 kg. Med 20 mm tjocklek blir det ca 140 kg (58 liter). Gjuter du då skivan med fiberarmering (förslagsvis plast eller glas-fiber) kan fibrerna synas i ytan, något som kanske inte är önskvärt. Om din köksö kommer att stå på ett bjälklag kan du behöva kolla så det kan ta lasterna. Som armering kan du använda ett putsnät, golvspackelnät eller armeringsnät (ex 5×100 mm). Har du ursparningar lägg ett extra järn runt detta område och i det smala partiet.

Det brukar funka bra med säckad Finbetong, och med Expanderbetong brukar resultatet bli bättre (slätare och mer porfri yta). Flytspackel/avjämning/golvspackel kan fungera, men välj då en typ som är baserad på portlandcement (till industrigolv, garage, mm). Även reparationsbetong brukar funka fint, och de finns som fiberförstärkta. Det kan skilja en del i pris på dessa produkter, och Finbetong är betydligt billigare än de andra.

Eventuella ursparningar (hål för häll och ho) kan göras med cellplast som fixerats i formen, fördelen med denna är att den inte suger upp vatten samt är lite flexibel och då kan ta betongens krympning (minskad sprickrisk). Det går också att såga ut hålen när skivan har lagts på plats. Torrsågning (vinkelkap med diamantklinga) funkar men dammar mycket. Maskiner för att våtsåga går att hyra.

Gör du en stabil och välbyggd form går den att återanvända flera gånger. Och ofta blir den första skivan inte helt bra, varför man kan behöva gjuta ytterligare skivor för att få ett resultat som man är nöjd med. Fixera så armeringsnätet hanar någorlunda mitt i tvärsnittet eller närmare skivans undersida (minst ca 5 mm täckskikt till armeringen).
Efter gjutning täck skivan med plast och håll gärna fuktig en vecka fram till avformning. Sedan behöver du ytbehandla skivan så den blir någorlunda smutstålig, lättstädad och hygienisk. Vill du har synlig ballast (sten) i ytan kan skivan slipas ner några millimeter. Betongen kan pigmenteras om du vill ha mörkare eller ljusare, fördelen med svartpigmenterad (järnoxid) betong är att eventuell smuts inte blir lika tydlig.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group