Hård kritik mot svensk miljöpolitik

I panelen deltog Günther Mårder, vd Företagarna, Karin Stenmar, hållbarhetschef Folksamgruppen, Klas Eklund, Senior Economist och Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige. Moderator längsttill höger var Lotta Dinkelspiel, redaktionschef på Affärsvärlden.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, riktar skarp kritik mot den svenska miljöpolitiken. Och han är inte ensam om det. 

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

– Miljöpolitiken måste ha fler möjlighetsberättelser i stället för straff och ångest. Utmaningen är att omvandla våra nuvarande synsätt. När vi ser kopplingarna mellan miljöpolitik och export kommer det att hända saker. Det finns inte på kartan att försöka sälja cement eller stål som inte är miljöneutral om 20 år, sa Svante Axelsson i samband med Deloitte och Affärsvärldens seminarie ”Tillväxt: Konsumtionshelvete eller ett bättre samhälle?” i Almedalen tidigare i juli.

Panelen som förutom Svante Axelsson även innehöll Klas Eklund, Senior Economist, Karin Stenmar, hållbarhetschef Folksamgruppen och Günther Mårder, vd Företagarna, var överens Sverige har brist på en innovativ miljöpolitik. Den ökade tillväxten ska inte vara något dåligt utan i stället lägga grunden för ett mer energismart, mänskligare och överlag bättre fungerande samhälle.

– Vi som enskilda människor är aldrig nöjda egentligen, men mer konsumtion leder inte till långsiktigt välbefinnande. Medborgarnas välbefinnande borde därför vara ett accepterat mått som mäter hur bra ett samhälle verkligen är. Stoltheten inför sina egna barn och barn-barn att skapa något hållbart för dem att ärva är viktigt för många företagare. Den drivkraften finns nog i de flesta av oss, säger Günther Mårder.

I panelen diskuterades trendskiftet i attityder kring  miljöprodukter som konsumeras, till exempel solceller som kanske uppfattas som mer statusfyllt än en ny bensindriven bil. Sverige tycks också ha för lite konsumtion av det som vi anser viktigast, som sjukvård och skola. Överkonsumtionen gäller det som allmänt uppfattas som mindre viktigt.

– Problemet är inte brist på nya teknologier utan politisk vilja att ändra medborgarnas beteenden. Vi behöver kraftigt ökade inkomster för världens mest fattiga och för stora investeringar i infrastruktur, säger Klas Eklund.

Enligt panelen har staten och näringslivet ett stort gemensamt ansvar. Den svenska modellen av blandekonomi är en bra grund i en sådan tillväxt- och miljövänligare ekonomi där vissa uppgifter organiseras av det offentliga och andra uppgifter av privata eller kooperativa aktörer.

– Fler modeller som mäter miljöpåverkan och produktivitet underlättar omställning av näringslivet och medborgarnas beteenden. Tidsaspekten är avgörande, vi har nått till vägskäl där vi måste välja, säger Karin Stenmar.