Måndagsbloggen: En dans på jämställdhetens egg!

måndagsbloggen

Betonggalan 2018 är fullbokad så när som på några biljetter som går att köpa. 1200 gäster. Vårt tema 50 procent, eller 50/50, där vi vitt och brett pushar för jämställdhet och att vi ska vara 50 procent kvinnor på Betonggalan har för det mesta hyllats. För det mesta…

Jag förstod att det inte skulle vara helt lätt att ge sig ut och balansera på den vassa jämställdhetseggen. Det är lätt att det slår över och får motsatt effekt. Det får inte bli löjligt eller populistiskt. Det måste vara på riktigt.

En enhetschef på Trafikverket tyckte att inbjudan var ”en av de värsta” han någonsin fått. ”Var det inte någonstans på 60-talet vi slutade göra reklam för kvinnor på det viset?”, lät han meddela. Han tyckte också att om det är ”ett seriöst event så spelar det väl ingen roll vad det är för kön på era besökare?”

En annan åsikt jag fått från en konstruktör är denna: ”Med anledning av att man eftersträvar fördelning 50/50 mellan män och kvinnor undrar jag varför man envisas med att kalla priset för ’Roger’? Det spelar ingen roll att arrangören heter Roger och möjligen instiftade priset, detta namnval på pris är inte genomtänkt och bidrar inte till att man som kvinna känner sig inkluderad.”

Jag är alltid glad för feedback och så även för de här åsikterna. Det tar jag förstås till mig och utvärderar. Det ger mig också en klar bild över i vilket klimat jag jobbar.

Men jag tänker ändå så här: visst, man måste tänka efter, vara noggrann och så vidare och så vidare. Men jag tycker alltid att man ska göra något, man ska våga, man ska sticka ut och man ska göra det igen och igen. Tar man hela tiden steg framåt, så kommer man framåt även om det blir några bakåtglid då och då.

Så jag dansar vidare på jämställdhetens egg och tar småsåren som de kommer. Jag är innerst inne övertygad om att jag med årets tema gör något för jämställdheten. Något bra.