Skånes höghastighetsbana byggs helt i betong

höghastighetståg

Den nya höghastighetsbanan för snabbtåg mellan Lund och Hässleholm ska byggas helt i betong. Tågbanan, som är sju mil lång, omgärdas av bullerplank och bullervallar.

– Vi vill bygga nya stambanor för höghastighet, det är nödvändigt, inte minst med tanke på den utmaning som finns i dagens järnvägssystem, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Projekt Hässleholm-Lund omfattar sju mil dubbelspårig järnväg för höghastighetståg med en maxhastighet på 320 kilometer i timmen men även snabba regionaltåg mellan Hässleholm och Lund. Bygget är planerat att pågå fram till 2029.

– Ska man konkurrera på allvar med flyget och pressa ned klimatutsläppen ordentligt så måste man våga satsa helhjärtat. Det vore bra för både klimatet, jobben och tillväxten, säger Anders Åkesson, Centerpartiets trafikpolitiske talesperson, till SVT.

Hässleholm-Lund kommer att byggas ballastfritt eftersom järnvägen dimensioneras för genomsnittshastigheten 320 km/h.

– När vi i övrigt bygger ny järnväg dimensionerad för lägre hastigheter använder vi den konventionella metoden, det vill säga ballasterat spår med slipers och makadam, säger Johan Fridh som är kommunikationsansvarig för Projekt Hässleholm-Lund.

Mätta Ivarsson (MP) har goda förhoppningar om att höghastighetsspåren, som planeras vara klara 2045, ska minska förseningarna i tågtrafiken.

– Nästa generations Öresundståg kommer gå på de snabba banorna vilket gör att vi kommer få mer utrymme på de gamla banorna till godståg bland annat. Det kommer göra att tågschemat inte blir så pressat.

Den primära klimatbelastningen från en höghastighetsjärnväg sker initialt vid byggandet och driften av anläggningen snarare än för tågdrift. Här finns ett tydligt samband mellan användningen av stål och betong och totala klimatbelastningen. Sett till konventionellt byggande bidrar därför anläggningstyper som så kallad slab-track (rälsen fästs i en betongplatta i stället för sliprar som vilar på ballast), bro och betongtråg i hög utsträckning till klimatpåverkan. Detsamma gäller för tunnlar om dessa kläs invändigt med betong.