Fråga Experten: Bara prefab i framtiden?

Fråga Experten

Nu går vi mot tider där allt fler byggare använder prefab. Kommer platsgjutet dö ut helt? Hur stor är skillnaden om man jämför prefab och platsgjutet? Är prefab det enda man kommer bygga med framöver? Hur kommer det sig att allt färre väljer att platsgjuta nu för tiden?
/Filip

Om vi börjar med lite historia och marknadssegmentet kontorshus, så utvecklades prefab på 1980-talet från en andel kring c:a 10 % till c:a 90 %, varvid platsgjutet gick åt andra hållet. Dessa andelar har i stort sett hållit i sig till idag. Utvecklingen av prefab har för kontor gått mot en kombination av stål och betongelement.

För marknadssegmentet flerbostadshus har platsgjutet varit allenarådande ända till mitten av 1950-talet, men under miljonprogrammets tio år kring 1970 ökade andelen prefab kraftigt till 15 – 20 %, för att därefter nästan helt utraderas. Först på 1990-talet ökade prefab igen. Under 2000-talet har andelen prefab ökat, men platsgjutet är fortfarande störst för flerbostadshus. Skillnaden i marknadsandelar torde dock enligt min bedömning inte vara större än c:a 10 % av den totala volymen flerbostadshus år 2017.

En orsak till att platsgjutets andel minskat är bristen på byggarbetskraft. För det platsgjutna alternativet har också andelen prefab ökat genom att prefabricerade plattbärlag såsom kvarsittande form slog igenom på 1980-talet, och idag förekommer knappast någon annan metod för formbyggnad av betongbjälklag till flerbostadshus. Vidare blir prfabricerade skalväggselement av betong och så kallade VST-element allt vanligare för platsgjutna väggar, medan lätta utfackningsväggar i fasad minskar. Trä som stommaterial är på frammarsch, men har ännu inte mer än c:a 10 – 15 % marknadsandel, där dock de relativt vanliga tvåvånings bostadsrättsradhusen ingår. När tvåvånings radhus säljs med äganderätt räknas de som småhus.

Du frågar också om framtiden, och den är naturligt nog svår att uttala sig om. Den långa trenden är hittills att prefab betong har tagit marknad av platsgjutet, men trenden har inte varit spikrak. En sak som kommer att avgöra är hur kostnaderna och den därmed sammanhängande produktiviteten utvecklas. Det vill säga arbetade timmar per producerad byggnadsyta. I Sverige har vi höga lönekostnader, särskilt när skatter och arbetsgivaravgifter inkluderas. Därvid kan noteras att, till skillnad från lokalbyggnad, så slår vår höga moms hårt mot bostadskonsumenterna. Kraven på kostnadseffektivitet har nog hittills gynnat prefab med sin högre grad av förtillverkning. En annan fråga är hur de olika alternativen kan lämna svar på ekologiska önskemål om resurshushållning och då särskilt begränsade koldioxidutsläpp.

Hastigheten på förändringarna varierar också med konjunkturen. Vi har nu haft en högkonjunktur i byggbranschen som varat i åtta år, vilket historiskt är ovanligt. Högkonjunkturer brukar gynna prefab på grund av brist på arbetskraft, särskilt i städerna, medan motsatt effekt brukar inträffa under lågkonjunkturer. Det som kommer att bli avgörande är hur frågorna kring ekonomi och ekologi hanteras av företrädarna för de olika alternativen. Inom överskådlig framtid kommer konkurrensen således med stor sannolikhet att bestå samtidigt som förändringar av marknadsandelarna kommer att ske. Men någon slutgiltigt sammanfattande prognos för hur marknaden kommer att se ut i framtiden tror jag ingen med säkerhet kan ge.

Arne Hellström