Konkurrens på olika villkor i Förbifarten

tunnel

Johan Silfwerbrand.

Materialen får inte konkurrera på lika villkor när Trafikverket byter ut betongen mot asfalt som beläggning i Förbifartens tunnlar. Professor Johan Silfwerbrand, KTH, skriver i en debattartikel i Ny Teknik att han vill se en oberoende utredning med en ny livscykelanalys.

Motorvägsleden Förbifarten i Stockholm sträcker sig från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr. Av vägens 21 km går 18 under jorden och arbetet med tunnorna pågår för fullt. I flera länder finns lagar för materialvalet vid bygget av vägtunnlar. Betong i stället för asfalt ska förhindra spridning vid en eventuell brand. I Sverige anser man att problemet med asfalten, som till skillnad från betongen kan antändas, är löst med övervakning, ventilation och sprinklers.

Johan Silfwerbrand lyfter fram flera fördelar med betong, som att den är starkare, ljusare och slits långsammare, och skriver att Trafikverkets organisation är ett problem när det kommer till livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser: ”Plånboken har två olika fack. Lösningar som är dyrare att producera men håller längre har svårare att konkurrera.”

Enligt Johan Silfwerbrand är volymerna när beläggningen läggs tillsammans med livslängden och reparationernas antal och typ avgörande för ett optimalt val av material och då är livscykelanalyser nödvändiga:

”Kombinationen av en organisation som skiljer investering från underhåll och delar en tunnel i korta etapper gör att de alternativa materialen inte kan konkurrera på lika villkor.”

Läs hela debattartikeln på nyteknik.se (länk)