Fråga Experten: Krackeleringar i betongen?

krackelering

Jag lät gjuta en stålglättade platta i början av november (bor i södra Skåne så det var ingen frost). Cementen har vit ballast då jag ville ha ett rent ljust betonggolv. Plattan plasttäcktes och såg bra ut i mars. I april började ”cirkelrunda” krackeleringar dyka upp (se bild).

De blir värre och värre och lossar i små bitar. De sitter i fält om 0.5-1 kvm och där har plattan också sjunkit ned lite så där bildas pölar. Vad beror detta på? Betongfabriken påstår att plattan glättats för hårt, betongaren säger att det var för mycket vatten i betongen. Tilläggas ska att betongen levererades i två bilar runt 8.00 men att betongen från ena bilen inte var fast nog att glätta förrän 19.30.
/Jenny

Av bilderna att
döma så är det ”pop-outs” du fått. Detta orsakas av att ballasten (grus och sten) är reaktiv i betongens basiska miljö (pH ca 13). I kombination med fukt blir reaktionsprodukterna mycket expansiva och gör att det spricker och släpper.

Som regel har vi bra ballast för betong, men det finns bergarter i delar av Sverige som inte är lämpliga, och de kan man exempelvis hitta i södra Skåne och vid norska gränsen. Det kan vara flinta, porfyr, ryolit, opal, finkornig kvarts, mm. Reaktionerna brukar benämnas som ASR/AKR (alkali-silika/kiselsyra-reaktioner), men kan också vara liknande reaktioner med viss kalksten.

Ballastreaktioner behöver inte vara ett problem, det är först när det finns tillgång till vatten som expansionen sker och fortskrider. Därför är eventuella ballastreaktioner hos inomhuskonstruktioner som regel inget problem.
Har svårt att tro att skadorna skulle ha uppkommit av för mycket vatten i betongen eller att den glättats för hårt (kan ge s.k. delaminering). Det skulle i så fall inte se ut på detta sett.

All ballast är egentligen mer eller mindre reaktiv i betongen, men man vill inte att det skall finnas mer än 15% potentiellt reaktiva korn i ballasten. Vill man ytterligare minimera riskerna för ballstreaktioner kan man använda ett lågalkaliskt cement (ex anläggnings- eller slaggcement).

Har man fått skador av reaktiv ballast är det enda att torka ut och hålla betongen torr. Man bör också bedöma omfattningen av sprickbildningen genom att exempelvis borra ut cylinder, skadorna kan även finnas inne i betongen. Vad är det för vit ballast man använt i betongen, och finns det en petrografisk bedömning av denna (för användning i betong)?

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group