Fråga Experten: Mindre utsläpp med ”finbetong”?

Fråga Experten

Jag har hört att det finns finbetong som är dyr men som inte släpper ut lika mycket Co2 som den vanliga betongen som används vid husbyggen. Hur mycket skiljer det i utsläpp och vad är prisskillnaden mellan alternativen?
/Maria

Betong släpper inte ut koldioxid (CO2), tvärtom tar betongen upp det från luften. Betongens koldioxidbelastning kommer framför allt från tillverkningen av cement, men även en liten del från transporter samt processen av ballast (sten och grus) och tillsatsmedel. Cement bestårhuvudsakligen av bränd kalk, som när det hettas upp över 800 grader frigör en hel del CO2. Denna process kallas kalcinering, där ca 44 viktprocent av kalkstenen (CaCO3) frigörs som CO2, och resterande 56% blir bränd kalk (CaO).  För att tillverka portlandcement behövs dessutom högre temperatur (ca 14000 grader) lite kisel, aluminium och järn, som kommer från lite tillsats av lera/sand/märgsten. För att tillverka 1 ton portlandscement så genereras ca 900 kg CO2, av detta är ca 1/3 från tillverkningsprocessen (uppvärmning, malning m.m.), och 2/3 från kalcineringen av kalkstenen.

Räknar man med bidraget från transporter, ballast och tillsatsmedel så hamnar ”avtrycket” för en kubikmeter betong (ca 2400 kg) på ca 300 kg CO2. Detta ”avtryck” kan variera en del, beroende på hur mycket och vilken typ av cement man använder. Det finns rena portlandscement, men även cement där delar av cemenklinkern ersattas med kalksten eller alternativa bindemedel (slagg eller flygaska).

När man blandar betongen kan man också ersätta delar av cementet med slagg eller flygaska, och på så sett få ner CO2-avtrycket. Hur mycket alternativa bindemedel vi som betongtillverkare får tillsätta/ersätta styrs av betongstandarderna EN 206 och SS 137003, och är främst kopplat till vilken miljö (exponeringsklass) betongkonstruktionen befinner sig i. I vissa klasser kan man ersätta mer än hälften av cementet, medans i andra klasser är det betydligt mindre. Om man exempelvis ersätter ca hälften av cementmängden med slagg, så kan nästan halvera CO2-avtrycket för betongen. Flygaskan är inte fullt lika effektiv som slaggen, då den inte ger lika hög hållfasthet och gränsvärdarna är lägre.

Ytterligare en ”restprodukt” som kan användas som alternativt bindemedel för cementet är silikastoft, men då tillgången är begränsad, den är ganska dyr och man kan inte ha speciell mycket i betongen, används silkiatoftet inte för att få ner betongens miljöbelastning.
Med tiden kommer betongen sedan ta upp den koldioxid som frigjordes från kalcineringen av kalkstenen, en process som kallas för karbonatisering. Eftersom detta går långsamt brukar man inte tillgodoräkna sig detta CO2-upptag, även om det kan vara en betydande mängd (ca 150 kg CO2 per kubikmeter betong).

Namnet ”finbetong” (eller grovbetong) får mig att tänka på den torrsäckade betongen man köper på bygghandeln. Däremot har jag sett benämningar på betong såsom grön, lowcarbon, miljö och så vidare som antyder att den har mindre miljöbelastning. Som regel är det då betong där cementet delvis har ersatts av slagg (eller flygaska).

Hur mycket det skiljer mellan en  ”miljöbetong” och en ”vanlig” betong kan jag inte svara på, men i vissa exponeringsklasser (X0, XC1, XC2, XS1, XS2, XD1, och XD2) kan man mer än halvera CO2-avtrycket. Och inom husbyggnad är det som regel dessa klasser, varför det finns en stor potential att få ner CO2-avtrycket för en husbyggnad genom att välja en ”miljöbetong”.  Prismässigt är det ingen större skillnad på ”miljöbetong” och en ”vanlig” betong, rätt utnyttjat blir det bli ofta något lägre tillverkningskostnad när man ersätter cementet med slagg eller flygaska.

Tyvärr blev det ett ganska långt svar på din korta fråga, detta är ett område som inte är helt enkelt. Det är svårt att ge mer exakta svar på CO2-avtryck och kostnader utan att veta vad det är för betong och vad den skall användas till.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group