Underskott på bostäder i åtta av tio kommuner

Brf Sjökortet i Västerås. Foto: Cembrit

Det är fortfarande ett ansträngt läge på bostadsmarknaden. I årets enkät från Boverket uppger 240 av landets 290 kommuner, 83 procent, att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden.

Varje år besvarar alla Sveriges 290 kommuner Boverkets enkät och svaren utgör ett underlag till en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden. 46 kommuner uppger att de har en bostadsmarknad i balans och av dem har Östersund störst folkmängd, drygt 60 000 invånare.

Det är bara fyra kommuner som har överskott på bostäder. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma. Många kommuner påpekar att det finns ett behov av större lägenheter, framför allt större hyresrätter.

Höga produktionskostander är det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande, enligt kommunernas svar på enkäten. Flera kommuner anger också att bostadsbyggandet begränsas av att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är för hårda.

Ungdomar hör sedan flera år till de grupper som har svårast att få tag i en bostad. Den vanligaste åtgärden är en generell satsning på bostadsbyggande. Det saknas även bostäder för studenter i landets högskolekommuner. Detta trots de senaste årens kraftiga ökning av antalet studentbostäder. Enligt kommunerna kommer bygget av ytterligare 4200 nya studentbostäder påbörjas runt om i landet 2019.

Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd, även om läget har stabiliserats något. På tre år har antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott på bostäder för nyanlända personer minskat från 272 kommuner till 221.

Antalet kommuner som bedömer underskott på särskilda boendeformer för äldre har ökat med elva stycken sedan i fjol. I och med att åldersgruppen 80 år och äldre ökar planeras för särskilda boenden för äldre, men en tredjedel av kommunerna bedömer att behovet inte kommer att vara täckt om fem år.