Fråga Experten: ”Vibrerande golv?”

Fråga Experten

Vi har köpt ett hus från 1972, där golven vibrerar. Det är ett lättbetongbjälklag med tre stödmurar i krypgrunden. Bjälklagen är inte fixerade vid varandra, så går man på ett sviktar det i förhållande till de andra. Frågan är hur det ska stabiliseras? Flytspacklet ovanpå, gjuta ihop blocken genom att slå i lim eller betong mellan dem?
/Greger

Prefabricerade element (väggar, balkar, bjälklag m.m.) av lättbetong var ganska vanligt på 70-talet. Det finns olika typer av lättbetong, dels där ballasten ersätts med lättare material (lättklinker, EPS m.m.) eller där betongen tillverkas utan ballast (sten) men med mycket hög lufthalt. Jag skulle gissa att du har den sistnämnda typen, och att det är så kallad gasbetong. Det sistnämna typen är troligen den du har i bjälklaget, och där man använt med aluminium och autoklavering får till en expansion. Dess låga densitet (ca 500 kg/m3) gör den också porös, vilket i sin tur gör att hållfastheten blir betydligt lägre än för betong (1/5-1/10 av betong). Dess höga porositet kan också vara problematisk ur fukthänsyn och frostresistens, men å andra sidan ger det fördelar med låg egenvikt och goda värmeisoleringsegenskaper (lambdavärde ca 1/10 av betongen).

Gasbetong var föst baserad på skifferbränd kalk, men består på senare tid av cement, kalk, kvartssand samt en liten mängd aluminiumpulver (som ”jäsningsmedel”). Ibland ingår även gips, slagg och återvunnen gasbetong. Produkten började tillverkas i industriell vid 1929 av Yxhult Stenhuggeri AB, och gick under namnet ”ånghärdad gasbetong”. Tillverkningen sker genom att man skär upp den något stelnade lättbetongen i block och låter dessa härda i en autoklav, vilket är en slags ”tryckkokare” med ca 200°C vattenånga och ett tryck på ca 10 bar.

Gasbetong baserad på alunskiffer har en blåaktig färg och kallades blåbetong, vilken kan vara typen som avger hälsofarlig radongas. Tillverkningen av denna förbjöds 1975, men kan förekomma i hus byggda fram till ca 1980. I Sverige finns företagen Ytong/Yxhult och H+H idag som tillverkar lättbetongblock, och tidigare fanns också Siporex i Dalby. Prefababriserade element av lättbetong är inte så vanligt val idag, men kan förekomma vid byggnation (väggar, tak) av industrier, lager m.m.

Den låga hållfastheten ger också lägre E-modul då större nedböjningar i exempelvis ett bjälklag. Flytspackel skulle kanske kunna öka styvheten något (i tryckzonen) och stabilisera ditt bjälklag. Om du har ”öppna” fogar bidrar det till neböjnigen och samverkan mellan de olika elementen, so kan du fylla dessa med bruk/avjämning kan det hjälpa. Men du får nog ändå räkna med att golvet kommer röra sig vid belastning.

För att få ett mer ”stumt” bjälklag behöver du lasta av på undersidan (balk, pelare m.m.), eller gjuta på med lite tjockare avjämning, bruk eller betong. Viktigt med lättbetongbjälklag är att ha koll på att det kan ta eventuella ökade laster, för detta kan det vara bra om en konstruktör anlitas. Ett tunnare lager flytspackel bör inte vara något problem, men tjockare kan behöva göras självbärande med armering (och stagas upp under gjutningen).

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group