Fråga Experten: Betongens beständighet mot kemikalier?

Fråga Experten

Jag har en fråga om betongens egenskaper rörande beständighet mot kemikalier, närmare bestämt petroleumprodukter som drivmedel och liknande. Är betongen det naturligt eller är det tillsatsmedel som gör den beständig mot kemikalier? Framställs den på ett speciellt vis för att få fram dessa egenskaper?
/Emilia

Betong är ett mycket beständigt och tåligt material. Men det finns ämnen som kan initiera armeringskorrosion, vilket i sin tur skadar betongkonstruktionen. Och det finns ämnen som kan skada (bryta ner) själva betongen. Som kemiska angrepp är det främst 5 typer; syra, sulfater, urlakning, ballastreaktioner och bakterier. Syra (lågt pH) bryter ner och löser upp kalken, som är själva ”klistret” (CSH-gel) i betongen. Sulfater kan finnas i jord och mark, samt i havsvatten, och kan reagera med aluminium eller kalken i cementet och skapa en svällande produkt (ettringit/thaumasit).

Urlakning är något som kan ske när vatten passerar genom betongen (eller förbi ytan) och tar med sig den bundna kalken i CSH-gelen. Ballastreaktioner förknippas främst med viss typ av ballast som kan reagera med det basiska i cementet (alkalierna), vilket också ger en svällande produkt. Bakterier är sådana som skapar syror och/eller sulfater, vilka i sin tur kan bli angrepp.

Sedan finns ämnen som inte är speciellt aggressiva, och kan verka svagt/långsamt nedbrytande. Bensin är generellt inga större problem, men fetare petroleumprodukter (diesel, eldningsolja, mm) kan ha en långsam nedbrytande effekt.

Det finns en del saker som gör betongen mer tålig/beständig mot kemikalier, bl.a. mot petroleumprodukter. Dels handlar det om sprickbegränsning, bra härdning, konstruktiv utformning, mm. Beroende på vad det är för kemikalier kan man anpassa betongsammansättningen för att göra den mer tålig. Generellt strävar man efter att göra betongen tätare, vilket man får genom att sänka vatten-cement-talet (vct). Men även att använda alternativa bindemedel som slagg, silika och flygaska tätgör betongen. Dessutom kan det binda upp kalken och göra den betydligt mer syratålig (främst slagg). Med lågt vct och/eller silika tenderar betongen att bli mer sprickbenägen, vilket kan behöva kompenseras frö med mer sprickarmering och förlängd härdning. Stora sprickor ”öppnar upp” för inträngning av skadliga ämnen.

Det finns exponeringsklasser i betongstandarden (EN 206 och SS 137003) kopplat till kemiska angrepp, XA 1-3. Men dessa är tänkta att tillämpas för sulfatangrepp från jord/mark. Så har man andra typer av angrepp får man specifikt gå in och titta på hur dessa ser ut (typ, koncentration, varaktighet, fukttillstånd, mm) och försöka anpassa betongen efter detta. Det kan vara så att betong kanske inte är ett lämpligt, och att andra material funkar bättre. Det kan också funka att lägga på en ytbehandling på betongen för att ge extra skydd (ex epoxi), vilket också gör den mer smutstålig.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group