Pråmfartyg minskar vägtransporterna

PråmFoto: Johan Lantz, Avatar Logistics.

Ett modernt pråmfartyg kan transportera lika stora mängder som 100 lastbilar. I EU är fartygen klassade som ”landbaserade” trafikslag och blir ett alternativ till vägtransporter, men Sverige ligger efter.

– Som första pråmaktör i Sverige får vi ta hela smällen med att övertyga myndigheterna. Det går väldigt trögt, säger Johan Lantz, vd på pråmtrafikrederiet Avatar Logistics.

Han anser att Sverige bör följa andra EU-länders exempel och utöka pråmtrafiken för godstransporter på inrikes vattenvägar. Nu är den enda någorlunda jämförbara farkosten i Sverige pråmen M/S Jehander 1 som kör dygnet runt till Betongindustri i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm.

I hela EU finns runt 20 000 pråmfartyg. De är ett direkt alternativ till inrikes lastbilstrafik och står för drygt sju procent av EU:s godstransporter, men i Sverige lyser de med sina frånvaro trots att förutsättningarna finns. M/S Jehander 1 lyder under samma nationella regelverk som exempelvis Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar vilket bland annat innebär krav på lots och farledsavgifter. Det är onödiga hinder för att utveckla pråmtrafiken enligt Johan Lantz:

– Sverige skulle i princip kunna koppla bort det redan nu.

Moderna inlandspråmar konsumerar runt 70 procent mindre bränsle och koldioxid jämfört med vägtransporter. Dessutom sänker de bullernivåerna rejält. På Blaiseholmen i Stockholm genomförs just nu tester med sjötransport av bergmassor med fartyg anpassade för IMO-sjöfart, det vill säga trafik på öppet hav. Men pråmtrafiken är ett ytterligare alternativ till vägtransporter och till skillnad från IMO-fartygen tekniskt anpassade för inre vattenvägar, floder, och kanaler.

– De har en manöverförmåga som gör att de i princip kan vända på en femöring. Pråmtrafik istället för IMO-fartyg skulle vara det optimala transportsättet, säger Anna Hammargren, kommunikationskonsult på Avatar Logistics.

Hon menar att det går att avlasta vägnätet och utnyttja de inre vattenvägarna på ett helt annat sätt än tidigare. I Sverige finns väldigt bra djupförhållanden och dessutom varken strömmar eller tidvatten.

– Det här är specifika marina förhållanden som positivt skiljer oss från kontinenten. Vi har tagit hit pråmskeppare nerifrån Europa som tittat ut över våra vattenvägar och undrat: ”Var är alla fartyg?”.