Resultatkonferens för betongens klimatresa

Carina EdbladCarina Edblad, vd för Thomas Betong berättar om deras arbete med att uppnå klimatsmartare betong.

Under onsdagen hölls den första resultatkonferensen någonsin för betongens klimatresa. Politiker, byggaktörer och forskare samlades under dagen för att presentera framgångssagor, målsättningar och utmaningar med att nå klimatmålet.

Text och foto: Sandy Kalleny.

Konferensen skulle ursprungligen hållits först 2020, men på grund av det arbete som pågår i klimatfrågan i betongbranschen, kändes det rätt att rivstarta redan i år.

– Det vi ser här i dag är att många betongtillverkare redan ligger långt framme i klimatfrågan, bland annat med nya produkter. Då känner vi i Betonginitiativet att vi behöver få ut den här informationen samtidigt som vi sätter press på andra aktörer genom att visa hur långt vissa har kommit i klimatfrågan, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.

Flera aspekter av klimatmålet lyftes under dagen. Bland annat hur politiker kommer kunna säkerställa övergången av energieffektivisering inom transportsektorn, och hur man ska möta ”den konservativa branschen”. En av de stora frågorna som diskuterades var hur även vilka typer av bindemedel som kan komma att användas i framtiden.

Panel

Från vänster: Emma Berginger (MP), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Johan Löfstrand (S) och Ola Johansson (C) i diskussion om politikernas ansvar i frågan.

– Jag tror inte att slagg och flygaska är det vi kommer att använda oss av i framtiden. Där behöver vi hjälp av forskningen för att ta fram nya alternativ, sa Magnus Ohlsson, vd för Cementa under sin presentation.

Totalt har tretton färdplaner skickats in till regeringen. Målsättningen är att all betong i Sverige ska vara klimatneutral till 2045.

– En av de största utmaningarna är att det krävs mod inom branschen att våga ställa strikta krav och följa upp dem. Det krävs också ett stort kunskapslyft inom hela branschen, säger Ida Karlsson, doktorand, Chalmers, som ändå är positiv till att man kommer att nå målen.

– Det är absolut rimligt, säger hon. Det är till och med rimligt att vi kommer kunna nå målen innan 2045, men då kräver de att vi bland annat har en politik som möjliggör de stora omställningarna som krävs.