Fråga Experten: ”Strålning i betong?”

Fråga Experten

Varför mäter man inte radonhalten i betong i samband med nybyggnation istället för efteråt?
Michael

Vi människor utsätts för en hel del strålning, exempelvis gammastrålning och radongas. Det kan vara joniserande strålning från omgivningen (rymden, marken, byggnader, mm) och sådant vi stoppar i oss (mat, mediciner, tobak, mm). Vad gäller strålning från byggnadsdelar/material fokuserar vi på radioaktiva isotoperna kalium-40, uran-238 och thorium-232, sammanslaget (viktat) till totalstrålning uttryckt i Aktivitetsindex (AI), I-index (gammastrålning) eller Sievert över viss period (ex nSv/h, mS/år).

Strålningen kan också härstamma från luftburna gaser, som när de sönderdelas alstrar skadlig strålning. Hit hör luftburna ädelgasen radon som när den delas till ”döttrar” (exempelvis i våra lungor) avger joniserande strålning. Radon (uran) finns naturligt i dricksvatten, marken och vår berggrund, och eftersom betong innehåller en stor del bergmaterial (ca 70 volym-% ballast) kommer detta med i betongen. Radon mäts i enheten Becquerel (Bq) per volym luft eller liter vatten och är ett mått på radioaktivitet definierat som sönderfall per sekund.

De gränsvärden för byggnader (bostäder, lokaler m.m.) vi brukar förhålla oss ges av Boverkets byggregler (BBR) och Strålskyddsförordningen. För gammastrålning gäller max 200 Bq/m3 radon och max 0,3 µSv/h i byggnader, samt 1,0 mSv/år från byggnadsmaterial.

Om jag förstår din fråga rätt, så undrar du varför man inte mäter hur mycket radon som själva betongen avger istället för att mäta inomhusluften i byggnaden?

Att mäta radon i inomhusluften är relativt enkelt, men det kommer att variera stort från byggnad till byggnad även om samma byggnadsmaterial har använts. Förutom att radonhalten från omgivningen påverkar, finns en rad inverkande faktorer som materialens täthet, area och tjocklek, samt luftflöde, trycksättning, typ av ytskikt, osv. Man skulle kanske kunna tänka sig att man mäter på en betong och att detta värde skulle deklareras. Idag finns inga sådana krav, och svårigheten är att definiera vad vi skall mäta, hur vi skall mäta, hur vi skall utvärdera resultaten, och hur det skall redovisas.

Eftersom ballasten innehåller radon kommer det även finnas i betongen. Om vi vill mäta hur mycket radon (radium) betongen avger kommer detta bli mycket lågt och svårt att detektera. Även om ballasten skulle innehålla relativt mycket radon, kommer detta att ”stängas in” och bindas upp i betongen. För att då kunna göra en rimlig mätning behöver man krossa upp betongen, vilket då egentligen inte ger ett representativt värde. Så genom att istället mäta strålning (gammastrålning och radon) på ballasten, och ha gränsvärden för denna, så är man på säkra sidan för att betongen inte kommer vara problematisk att använda inom husbyggnad.

Det finns inga generella krav att man skall mäta strålningen på ballast (sand, grus och sten) till betong, men om det finns en potentiell risk att strålningen är hög görs man detta och deklarerar på ballastens CE-dokument. Vill man veta vilka områden i Sverige som har berggrund med risk för hög strålning kan man se detta på kartor på SGU’s hemsida.

Historiskt har vi under en period fram till ca 1980 använt en alunskiffer med mycket hög radonhalt till så kallad ”blåbetong”, och eftersom detta är en lättbetong med hög porositet och genomsläpplighet transporteras radongaserna också relativt lätt ut till inomhusluften. Idag är medvetenheten och uppmärksamheten om riskerna/konsekvenserna av strålning i byggnader stora och kraven högt satta. Man kanske mer skall oroa sig mer för utomhusmiljön i riskområden i Sverige och att resa med flygplan?

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group