Projektet: Klagandet slut i väst

VästlänkenInne i en av Västlänkens arbetstunnlar vid Södra Vägen.

Efter år av studier, överklaganden och protester är byggandet av Västlänken i Göteborg äntligen i gång. Det är en teknisk utmaning att bygga en åtta kilometer lång järnväg varav sex kilometer i en tunnel. Dessutom byggs tre underjordiska stationer. Fem entreprenader har handlats upp varav två med så kallade ECI, något som är nytt för Trafikverket.

Text: Margareta Redlund Laninge. Skisser och foton: Trafikverket och Boel Ferm.

Byggplank runt stora delar av Göteborgs Central vittnar om att byggandet av Västlänken är i full gång. Projektet har upprört många sinnen. Demonstrationer och protester har följt i dess spår och i stort sett allt som går att överklaga har överklagats. Bo Larsson, projektchef på Trafikverket i Göteborg, är lättad idag.

– Miljöprövningar och överklaganden har varit en lång process. Nu har alla tillstånd från mark- och miljödomstolen, detaljplaner och järnvägsplaner vunnit laga kraft och vi kan koncentrera oss på själva arbetet, säger han.

Västlänken, som ingår i Västsvenska paketet, är en åtta kilometer lång sträcka med dubbelspår för regionaltåg och pendeltåg varav sex kilometer går i tunnel. Tre underjordiska stationer byggs vid Haga, Korsvägen och Göteborgs Central. Västlänken kostar 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå och finansieras bland annat av staten, staden och regionen samt med trängselavgifter.

Västlänken i korthet

Åtta kilometer dubbelspår varav sex km tunnel och två km ovan jord.
Tre nya stationer – Centralen, Haga och Korsvägen.
100 procent ökning av kapaciteten vid Göteborgs Central.
Byggtid 2018-2026.

Många göteborgare tycker inte Västlänken behövs. Studier visar dock att tågtrafiken vid Centralen har kapacitetsproblem. Det är helt enkelt fullt på spåren och tågtrafiken kan inte utvecklas med mindre än att Göteborgs Central byggs ut.

– Göteborg beräknas växa med en tredjedel under kommande 20 år och därmed ökar pendlingen in till city. Med Västlänken fördubblas kapaciteten vid Centralen, säger Bo Larsson.



Allt började 2001 med en idéstudie, följd av förstudie, järnvägsutredning, järnvägsplan och förhandlingar med mark- och miljödomstolen. Byggstart skedde 2018 och när Västlänken är klar 2026 och tågen börjar rulla finns kapacitet att bygga fler spår och spår för höghastighetståg.

Det är ingen lätt uppgift att genomföra detta gigantiska infraprojekt mitt inne i centrala Göteborg. Markförhållandena är svåra och en rad stora byggprojekt pågår samtidigt, till exempel sänks E45, flera kontorshus byggs liksom nya Hisingsbron. Alla projekt hänger mer eller mindre samman och entreprenörerna måste ta hänsyn till varandras framdrift. Projektledarna träffas regelbundet för att diskutera logistik, trafikplaner och avstängningar och hela tiden är det ett givande och tagande.

Upphandlade kontrakt
Olskroken planskildhet, Peab
Station Centralen, NCC
Kvarnberget, NCC
Station Haga, Astaldi (NRC Group och Gülermak. Italiensk, norskt, svenskt turkiskt konsortium)
Station Korsvägen, NCC och W&F

Västlänken är uppdelad i de fyra delentreprenaderna Centralen (NCC), Kvarnberget (NCC), Haga (Astaldi Gülermak, NRC Group) och Korsvägen (NCC och W&F). Dessutom ingår Olskroken planskildhet (Peab) som en egen entreprenad. Olskroken ingår inte i Västlänken men är upphandlad av Trafikverket.

Två av kontrakten är i första fasen upphandlade som ECI, som är en förkortning för Early Contractors Involvement. För komplicerade infraprojekt i stadsmiljö är ECI mycket lämplig.

– ECI har stora fördelar. Vi får en byggkompetens tidigt i processen och kan planera effektivare eftersom vi och entreprenören jobbar nära varandra. I fas två övergår entreprenaden till en totalentreprenad, berättar Bo Larsson.

Västlänkens linjekarta

Västlänkens linjekarta.

Det går åt stora mängder betong i projektet. Totalt närmare 940 000 kubikmeter. För att minska klimatpåverkan är merparten slaggbetong.

– För att använda slaggbetong har vi dispens från Trafikverkets egna normer och regler. En annan, rätt så ovanlig teknik för svenska förhållanden, är att slitsmurar används, vilken sker i NCC:s projekt station Centralen. För oss är det en relativt ny metod och vi känner oss trygga efter att ha gjort egna tester, sägen Bo Larsson.

Västlänkens tunneltyper

Västlänkens tunneltyper.

Med tanke på att Västlänken dras genom Göteborgs mäktiga lerlager är det angeläget att kontinuerligt mäta rörelser i marken. Varje vecka mäts dessa med en satellit parallellt med att de mäts även fysiskt. Hittills har allt rört sig som förväntat.

– Vi har regeringens och riksdagens uppdrag att genomföra Västlänken, vilket innebär att projektet inte är regionalt, utan är av nationellt intresse. Projektet är mycket intressant och utmanande och innehåller både beprövad teknik och nya lösningar som ger oss värdefull erfarenhet för framtiden. Vi har hämtat lärdom från Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö, säger Bo Larsson.



Röster om Västlänken:

Ulf Rosenhall, seniorprofessor Sahlgrenska akademin, Göteborg

Göteborgarna kommer inte att använda Västlänken i någon större utsträckning av den enkla anledningen att den inte bidrar nämnvärt till kommunikationen inom Göteborg. En satsning på spårvägarna hade varit mycket bättre. På sikt kanske Västlänken behövs, men inte nu. Problemet är att Västlänken orsakar kaos under byggtiden, dränerar ekonomin och tar resurser från andra, mer angelägna projekt.


Lennart Bengtsson, skeppsmäklare, Västra Frölunda

Västlänken är ett huvudlöst idiotprojekt. De första studierna gjordes för minst 20 år sedan och mycket har hänt sedan dess. Hur går det med grundvattnet när hela centrala Göteborg grävs upp? Station Haga ligger helt fel. Ett bättre alternativ hade varit en station i Gårda. Utefter Gårdalänken byggs bostäder och kontor med flera tusen arbetsplatser. De tidigare kommunalråden Kia Andreasson (MP) och Anneli Hulthén (S) har varit drivande i projektet och inte lyssnat på folket.


Anna-Karin HöijerAnna-Karin Höijer, inköpschef, Hisingen

Västlänken är ett högriskprojekt med tanke på hur svårt det är att bygga på de djupa lerlagren. Men värre är att Västlänken är felplacerad. Göteborgs stora arbetsplatser ligger utanför centrum och länkens upptagningsområde. Det innebär att de som pendlar mellan hemmet och arbetet inte kan utnyttja Västlänken. Det hade varit bättre att satsa på Hisingens infrastruktur till exempel med broar och båttrafik. Det är till Hisingen folk flyttar och det är där bostäder och arbete finns.