Hem Reportage Projektet Skärholmens sociala fokus

Skärholmens sociala fokus

När Skärholmen ska växa med 30 procent under de närmaste femton åren är sociala hållbarhet ett viktigt mål. Genom ett unikt tillvägagångsätt har exploateringskontoret i Stockholms stad låtit den sociala hållbarheten vara ledstjärnan redan i markanvisningsskedet.

Text: Sandy Kalleny. Illustrationer: Tove Hennix, Söderberg Söderberg. Foto: Nyréns, Liselott van der Meijs, Olof Eriksson. Video: Samhällsbyggarna.

– Skärholmen har i princip sett likadant ut sedan det byggdes på 1960-talet, säger Karin Ahlzén, projektchef för Fokus Skärholmen, medan hon går över torget som sjuder av liv och rörelse vid grönsakshandlaren.

– Det har nästan inte byggts något alls här sedan dess, fortsätter hon.

Som en del av miljonprogrammet byggdes Skärholmen, tillsammans med de kringliggande stadsdelarna Vårberg, Bredäng och Sätra, i stort sett över en natt. I dag bor närmare 40 000 personer i stadsdelarna som ligger ungefär tjugo minuters tunnelbanefärd söderut från centrala Stockholm.

”Social hållbarhet handlar ju om att möta de lokala behoven”

,Men bara två dagar efter den officiella invigningen den 8 september 1968, skrev litteraturkritikern Lars-Olof Franzén på Dagens Nyheter, ledartexten ”Riv Skärholmen”. ”Skärholmens skyline är en kuliss kring ett förortscentrum som är ett av de mest människoföraktande som hittills byggts”, skrev han bland annat.

 

Drygt fyrtio år senare kom Stockholms stads stadsutveckling igång ordentligt och innan 2030 ska staden bygga 140 000 bostäder. Numer är Skärholmen med dess närhet till naturen, service, kollektivtrafik och Mälaren en attraktiv plats för att ingå i expansionen. Därmed startade projektet ”Fokus Skärholmen” i slutet av 2015 och i det ingår 16 delprojekt som omfattar totalt närmare 6 500 bostäder.

Ett viktigt mål för projektet är, förutom bygget av bostäder, att bidra till en hållbar utveckling i området. Visionen är att Skärholmen ska bli en plats dit människor vill flytta och bo kvar på. På så sätt fick den sociala hållbarheten bli tongivande för hela projektet redan vid markanvisningen.

Karin Ahlzén
Karin Ahlzén.

– Vi gjorde en tidig markanvisningsomgång där vi bad byggaktörer beskriva på vilket sätt de kunde bidra till social hållbarhet. Vi ställde en öppen fråga och då fick vi en otrolig bredd av svar, högt och lågt, stort och smått. Då insåg vi att vi måste bli tydligare med vad vi menar med social hållbarhet, säger Karin Ahlzén.

Med hjälp av statistiskt underlag började exploateringskontoret studera stadsdelens demografi samt andra kunskapsunderlag och det var först då som man kunde få en tydligare bild av vad social hållbarhet innebär för just Skärholmen.

– Social hållbarhet handlar ju om att möta de lokala behoven, då är det utmaningarna som vi har på den här platsen som är intressanta. De utmaningarna ser annorlunda ut i Djursholm, på Norrmalm och i Rinkeby, säger Karin Ahlzén.

Totalt definierades sju prioriterade fokusområden för social hållbarhet i Skärholmen. Några av punkterna handlade om sysselsättning och trygghet, framförallt flickors och kvinnors upplevda trygghet samt barnens uppväxtvillkor. Barn i Skärholmen går i mindre utsträckning i förskola och har sämre möjligheter i skolan jämfört med resten av staden.
Man såg också att det finns ett väldigt homogent bostadsutbud i området. De flesta lägenheter består av tre rum och kök, så med andra ord finns det inte olika typer av lägenheter som motsvarar invånarnas olika behov.

– När vi blev så konkreta gjorde vi en andra markanvisningsomgång och kunde ställa mer specifika frågor till byggaktörerna. Då blev det väldigt mycket tydligare vad vi menar med social hållbarhet och det var väldigt intressant att se svaren vi fick in, säger Karin Ahlzén.

Tillsammans med den statistik som först användes i processen, genomfördes också kvantitativa intervjuer med lokalbefolkningen. En viktig del i intervjuprocessen var att inte bara intervjua ”dem som räcker upp handen i klassrummet”, som Karin Ahlzén uttrycker det, utan att försöka träffa en bredare målgrupp. Bland annat intervjuades skolbarn, personer som studerar på SFI och man besökte även öppna förskolor för att komma i kontakt med mammorna.

– Det är först då som vi förstod statistiken på ett djupare plan, säger Karin Ahlzén.

Ett intressant exempel var det här med trångboddhet.

– Det visste vi ju, vi såg det i statistiken, men när vi pratade med människor så begrep vi konsekvenserna av det; att man inte har ett eget rum eller inte kan stänga dörren och plugga hemma. Det påverkar ju i längden studieresultaten och då blev det tydligt hur olika saker hänger ihop. Det var otroligt givande och intressant att se, säger Karin Ahlzén.

Vidare märkte man också att prisrimlighet för hyres- och bostadsrätter är viktigt för skärholmsborna, men även de krav som ställs av fastighetsägarna.

– Det är orimligt i Skärholmen att inte godta olika typer av försörjningsstöd som inkomst, eller att kräva att man aldrig haft någon betalningsanmärkning. Det stänger ute många i området, säger Karin Ahlzén.

Det ledde till att flera byggaktörer erbjöd sig att sänka kraven till samma nivå som allmännyttan och vissa aktörer erbjöd sig att leverera hyreslägenheter i nivå med det statliga investeringsstödet trots att de inte själva fick del av det.

– Vi ställde aldrig några krav på byggaktörerna, utan vi presenterade våra behov och frågade dem hur de kunde möta dem, säger Karin Ahlzén.

Skärholmen

Eftersom inga konkreta krav ställdes på byggaktörerna blev det än viktigare att förslagen till markanvisningarna som kom in blev tydliga och specifika.

– Vi såg hellre att en aktör skrev att de kommer att anställa en person från närområdet, snarare än att de har till avsikt att anställa fem. Inte minst för att det också blir lättare för oss att följa upp, säger Karin Ahlzén.

Förslagen betygsattes efter en skala där det skulle löna sig att sticka ut. Ju konkretare och mer kvantifierbar ett förslag var, desto högre poäng fick det.

– Om en aktör verkligen satsade på till exempel trygghetsskapande och var tydlig med det, fick den mycket högre poäng. Det gjorde att vi fick en palett av förslag där de med högst poäng hade ett tydligt fokus, säger Karin Ahlzén.

Utöver den formella planeringsprocessen, samlades byggaktörerna också till olika seminarier och frukostmöten där de fick information från staden, senaste nytt i Skärholmen samt fick träffa lokala profiler som berättade om sitt engagemang i området.

– Om markanvisningsprocessen är den formella och juridiska processen, så var det här ett sätt att få dem att få en djupare förståelse för platsen, säger Karin Ahlzén.

Genom att jobba på det här systematiska sättet redan när det kommer till markanvisningar tar man ett större ansvar för frågan om social hållbarhet, menar hon.

– Arbetet med social hållbarhet kan lätt hamna sidan av bostadsbyggandet, men det är otroligt viktigt att engagera sig i den frågan. Om invånarna inte känner att de kan röra sig på allmänna platser, är det ett demokratiskt problem, säger Karin Ahlzén.

Hon ser gärna att fler arbetar på det här sättet i framtiden, framförallt vad gäller frågan om trygghet.

– Arbetet med social hållbarhet kan lätt hamna vid sidan av bostadsbyggandet, men det är otroligt viktigt att engagera sig i den frågan. Om invånarna inte känner att de kan röra sig på allmänna platser, är det ett demokratiskt problem. Vi är väldigt stolta över det jobb vi har gjort med frågan om den sociala hållbarheten i Skärholmen, säger Karin Ahlzén.


De sju mest prioriterade frågorna inom social hållbarhet i Skärholmen:

1. Flickors och kvinnors tillgång till de offentliga rummen
Flickor och kvinnor boende i stadsdelarna involveras i planeringen av byggnation och utemiljöer.

2. Barns och ungas aktivitet inom kultur och idrott
Aktiviteter i de offentliga rummen sker i samverkan mellan lokala aktörer och aktörer verksamma i stadsbyggnadsprocesserna.

3. Sysselsättningsgraden bland 16-29-åringar
Aktörer med verksamhet i stadsdelarna rekryterar boende i stadsdelarna.

4. Föräldrars val att låta sina barn gå på förskola
Föräldrar till barn i förskoleålder får information om förskolan.

5. Boende och stadsmiljöer för lokala behov Bostäder med fyra eller fler rum utöver kök byggs och nybyggda bostäder görs tillgängliga för befintliga invånare i första hand.

6. Tryggheten i Vårberg
Aktiviteter som har positiv effekt på den upplevda tryggheten genomförs.

7. Delaktighet och kunskap
Systematiserat arbetssätt för delaktighet som genererar kunskap om stadsdelsområdet.

Källa: Stockholms stad, Fokus Skärholmen.