Hem Reportage Inblick En kross för hållbarheten

En kross för hållbarheten

Betongkross

Det har gått sju år sedan Betongindustris produktionschef Christer Brüntesson testade att krossa betong för första gången, men det var först under förra året som återvinningen tog fart på allvar.

Text och foto: David Bogerius.

– Då blev det skarpt läge så att säga. Nu tar vi hand om restmaterialet på alla våra åtta fabriker i Stockholm och Uppsala. Det som vi tidigare har kört på destruktion hamnar nu på vår station i Tumba, säger Christer Brüntesson.

Ett externt företag, Svensk Processteknik, har hyrt in sig på Betongindustris tomt för att ta vara på massorna. Tusentals ton har redan gått igenom Tumba-krossen.

Christer Brüntesson
Christer Brüntesson.

– De vågade chansa på mina idéer. De såg att det fans nånting där. Hade vi drivit det i vår egen regi är det inte säkert att det hade blivit något.

Den första betongen som krossades fram hade fraktionen 0-16 mm. Christer Brüntesson tänkte att den skulle röra sig enklare i fickorna som betongen hälls ner i på fabrikerna. Sedan årsskiftet görs ett 0-11-material istället.

 

– Ett problem med krossat material är alla silos där betongen har en tendens att fastna, eller att det skiktar sig. Med allt krossmaterial krävs bra fickor, kanske några luftkanoner och vibratorer. Vissa har inga problem alls medan andra har jättejobbigt, det är lite beroende på hur fabrikerna ser ut.

Fem av Betongindustris fabriker i Stockholm använder det återvunna materialet. De andra har inte fickor till det. Ambitionen är dock att lika mycket som tippas av i Tumba ska med tillbaka. Än går inget på deponi.

Återvunnet stål
Återvunnet stål från armeringen.

– Det ska inte vara någon tomkörning, som man säger, men nu kör vi dit mer än vi använder så det blir aldrig så till hundra procent.

Fem procent av det återvunna materialet får användas i nästan all betong när den är testad och godkänd. En normal betongfabrik brukar ligga runt fem procent i destruktionsmängd så tanken är att det ska gå jämnt ut.

– På Betongindustri kör vi extremt mycket sprutbetong nu. Det kan vara åtta tunnlar i Stockholm på en dag så då kör vi dit med hundratals kubikmeter sprutbetong med stålfiber. Den renas totalt i proceduren med betongkrossen, vi skulle egentligen kunna använda stålfibrerna igen.

I varje kubikmeter sprutbetong är det 55 kilo stål. Förut sorterades allt restmaterial med stålfiber bort och körde till tippen, men det är inte längre nödvändigt. Det som tidigare har ansetts vara för dyrt och kräva för stora investeringar, bland annat i rapporter från Skanska, har visat sig fungera.

– Förutsättningarna förändras hela tiden. Det som inte var ekonomiskt för tio år sedan har blivit det. Nu har även flera av våra konkurrenter börjat köra restavfall till krossen i Tumba.

Krosshög
Krossad betong samlas på hög.

Christer Brüntesson ser det bara som positivt att andra företag i branschen hakar på.

– Jag tror att det är nödvändigt för att vi ska få riktigt bäring i det. Om alla håller på i liten skala på sitt håll tror jag inte att det funkar. Det behöver bli storskaligt för att få någon ekonomi i det, säger Christer Brüntesson och fortsätter:

– Men det är ett projekt som inte längre är i sin linda. Det rullar på riktigt bra.

Verksamheten har rönt uppmärksamhet även utanför Sverige. Heidelbergkoncernen har skickat folk från andra sidan jordklotet till Tumba på studiebesök.

– Jag tror att många kommer att ta efter oss. Snart står det nog inskrivit i de här EPD:erna (miljövarudeklarationer) för miljöbetong att det ska vara återvunnet material som används.