Hem Reportage Betong besöker När en ny stadsdel växer fram

När en ny stadsdel växer fram

Rosendal i Uppsala är en helt ny stadsdel som ska ge plats åt upp till 6000 bostäder. Man har hunnit till etapp 3 av 5 och kan redan nu bjuda på bogemenskaper, Nobelpristagarparker och ett dagvattensystem i världsklass. Tidskriften Betong är på plats.

Text: Roger Andersson. Foto: Roger Andersson och Uppsala kommun.

– Rosendal var tidigare ett gammalt militärt övningsfält och en golfbana. Det har ett ganska unikt läge. Nära staden, nära naturen och nära flera stora arbetsplatser som Akademiska sjukhuset, Sveriges Lantbruksuniversitet och Biomedicinskt Centrum, säger Jill Bergefur, huvudprojektledare för Rosendal.

Fem trappor upp mitt emot Resecentrum i Uppsala leder Jill Bergefur in oss i ett glasat rum mitt i byggnaden. Jag hade hoppats på utsikt mot tågen, bussarna, pulsen och kontorshuset Juvelen. Istället får jag njuta av kartor över Rosendal på Jills laptop.

Uppsala kommun växer så det knakar i betongen. När klockorna ringde in året 2019 bodde 225 164 personer i kommunen. Det var en ökning med 5 250 personer på ett år. En hel stadsdel, ett halvt Rosendal.

Ungefär 12 000 Uppsalabor pendlar varje dag till Stockholm. Kanske kommer några av dem att välja Rosendal. Kungsängsleden, precis utanför dörren, länkar snabbt till E4:an och en hyfsat rustad cykel tar ungefär tio minuter på sig att rulla ner till Resecentrum och tågen mot Stockholm. Blir det spårväg, som finns på önskelistan, blir det förstås ett alternativ.

Jill Bergefur
Jill Bergefur.

Jill snurrar på sin laptop och visar de två naturreservaten som ansluter till Rosendal, Kronparken och Stadsskogen. Dessa har kommunen försökt spränga in i stadsdelen i form av stråk som leder emellan dem.

– I Etapp 1, som började byggas 2011, var ambitionen att tidigt skapa mötesplatser och fungerande verksamheter. Det skulle vara en levande stadsdel direkt, säger Jill Bergefur.

Det gjorde att Solvallsparken blev till. Karavan arkitekter har fått frossa i aktiviteter och gul färg. Gula belysningstolpar och markbeläggning kompletteras med gula fågelholkar och ett bordtennisbord i stål. Helgult förstås.

Här finns parkourställning, klättervägg, beachvolleyplan, studsmattor, boulebana och viktigt, en 65 meter lång läktare där oroliga föräldrar kan slå sig ner. Eller kanske en hejarklack.

Bort mot Stadsskogen, som har en hinderbana och många motionsspår, slutar Solvallsparken i ett utegym.

 

Etapp 1 innehåller även prestigebygget Inspiration Rosendal. Prestige i den mening att det fick Sveriges Arkitekters Bostadspris 2018 och gav Rosendal precis den publicitet som det behövde. Medvind och strålkastarljus är alltid lättare att jobba i.

Juryn motiverade sitt val med att Inspiration Rosendal haft en ”grundläggande ambition att integrera bostaden med omgivningens rika utbud av mötesplatser.” Juryn berömde även ”Husets generösa rekreationsrum i flera plan, taklandskapets mötesplatser, grönska och träningsytor.”

Inspiration Rosendals gym ligger i sex plan, har 200 meter löpbana på taket och innehåller ICA och apotek i bottenplanet.

– Bostadsbjälklaget är ett plattbärlag med varierande pågjutning. Gårdsbjälklaget består av håldäck med ovanliggande fallbetong. Håldäcken är upplagda på stålbalkar typ HSQ som är understödda av betongpelare. Innerväggarna består av dels platsgjutna väggar med 200 millimeter betong, dels skalväggar. I spetsarna på huset finns HSQ-balkar och stålpelare, säger Kurt Fransson, konstruktör på BTKon.

Han berättar även hela huskroppen är pålad till berg och att energiprestandan är så låg som 25 kWh/m² och år, mycket tack vare bergvärme.

Grönytefaktorn
Fågelholkar i Solvallsparken.

I Etapp 2 och 3 av Rosendal har Grönytefaktorn gjort entré. Grönytefaktorn, eller GYF, är ett planeringsverktyg som ursprungligen kommer från Tyskland och introducerades i Sverige i samband med bomässan Bo 01 i Malmö.

Grönytefaktorn granskas i samband med bygglovsgranskningarna och för att underlätta finns en beräkningsmall där area och antal av olika specificerade grönytor, objekt och funktioner fylls i. När tabellen är ifylld sker beräkningarna automatiskt.

– Syftet med grönytefaktorn är att säkerställa att kvartersmark anläggs i enlighet med de krav på klimatanpassning, ekologisk hållbarhet och trivsel som ska gälla för hela Rosendal. Kvartersmarken spelar en viktig roll tillsammans med parker, gator och torg för att bilda Rosendals blågröna infrastruktur, säger Jill Bergefur.

Pluspoäng ger till exempel en bra planering för hur taket används, fasadgrönska, sittplatser, småbarnslek, träd, blommande växter, öppna ytor för lek och rekreation, biotoptak och insektsgynnande planteringar. Eller boplatser för djur.

– Grönytefaktorn har ändrats något mellan Etapp 2 och 3, för att ytterligare betona målet med gröna gårdar där social samvaro spelar en stor roll, säger Jill Bergefur.

Här har kommunen själv varit föregångare med Siegbahnparken och Carlshage. Siegbahnparken invigdes i oktober 2019 och är döpt efter far och son Siegbahn. Pappa Manne fick Nobelpriset i fysik 1924 och var länge professor på Uppsala Universitet. Sonen Kai fick även han Nobelpriset i fysik, fast han fick vänta till 1981. Även Kai var professor på Uppsala Universitet, men det har ni kanske redan gissat.

Tillsammans med Carlshage har parken flera olika karaktärer för att lyfta fram de olika naturtyper eller karaktärer som finns på platsen idag. Här finns Åsen, Fältet, Ängen, Körsbärsdalen, Blomsterdalen och Torparträdgården. Här finns blomsterträdgård och en grodlekplats. Parkerna blir tillsammans en sammanbindning av de båda naturreservaten, allt för att främja den biologiska mångfalden i området. Kommunen kallar det en spridningskorridor.

Rosendal
Resultatet av ett samarbete mellan Byggvesta, Utopia och konstnären Lex Zooz.

Plats har även gjorts för sandbin och bibaggar, som har levt i en gammal skjutvall på området. Vintern 2018, när de låg i idé i sina hålor, tog en grävmaskin och helt resolut flyttade dem till ett eget reservat i Rosendal. Bina har inte klagat, kanske märkte de det inte ens.

– I Etapp 2, som ligger ut mot Dag Hammarsköldsvägen, har vi efterfrågat mer variation i gestaltningen, säger Jill Bergefur.

Här har nio byggherrar fått markanvisningar och bygget pågår för fullt. Jill snurrar på sin laptop igen så att jag kan se. Det är dags att prata om det kanske helt unika dagvattensystemet.

– Uppdraget är att Rosendal ska vara innovativt, vi ska testa olika saker och få in fler nya byggherrar och olika boendekoncept och upplåtelseformer i området. Samtidigt ska Rosendal vara både socialt och ekologiskt hållbart. Många av de idéer som nu tas fram ska tas tillvara i samband med kommande projekt i kommunen, säger Jill Bergefur.

Dagvattensystemet presenteras i en drygt sex minuter lång film. 25 sekunder in i filmen träder Ronnie Nilsson fram i gul byggjacka och vit hjälm. Dressen ser helt ny ut, det är trots allt filminspelning och över 5000 har nu sett filmen och hans kritvita hjälm på Youtube. Undertexten visar att Ronnie Nilsson är landskapsarkitekt och projektledare för dagvattensystemet.

– Det är viktigt vad som händer med vattnet på väg ner till grundvattnet eftersom det är där uppsalaborna tar sitt dricksvatten, säger Ronnie Nilsson i filmen.

Rosendal satsar därför på en av de modernaste lösningarna av regnvattenhantering som man kan hitta, kallat grön-blått system. Vattnet hamnar i ett dike och leds sen vidare till en fördröjningszon där det renar sig neråt genom lager av först växtjord, sen mineraljord, sen genom ett avskiljande lager för att slutligen nå ner till ett lager av makadam. Här fördröjs vattnet, rätt mycket renare nu, innan det rinner ut i en damm.

– Växternas rötter som växer i bädden täcks av en bakteriehinna och det är den som tar bort de kemiska föroreningarna, säger Ronnie Nilsson och tar upp en näve svart gjord som zoomas in i bilden.

– Det här är grus med kol i, och kolen är det nya svarta, tänkte jag säga. Det visar sig att det växer väldigt bra i den här kolen och den gör att vattenreningen fungerar mycket bättre, fortsätter han.

Grindstugan
Bilpool är en självklarhet i nya stadsdelar.

Så samtidigt som dikena samlar regnvatten, fördröjer det och renar det, så blir de en utmärkt rabatt som gör att träd och grönska kan byggas in i stadsdelen. Metoden är inte ny, men den har inte provats i så här stor skala någon annanstans. Så världsunikt är inget överord.

– Vi hoppas och tror att våra erfarenheter kommer vara till hjälp för andra som är i samma situation som vi. Det är ett ganska tråkigt dike att titta på, men det som finns i diket, ja, det vill jag dela med alla, avslutar Ronnie och när han kommer nära kameran ser man att han faktiskt har en blå fluga till en rödrutig skjorta under den gula jackan.

Den största etappen är Etapp 3, som just nu markanvisas.

– Här vill vi ha en stor variation i upplåtelseformer, säger Jill Bergefur.

Här finns en byggemenskap, Gården, där de boende agerar byggherre och förvaltare själva. Här finns även en bogemenskap.

– Det är Belatchew Arkitekter och Svea Fastigheter som ritat gemensamt med dem som ska bo där. Det blir ett annorlunda hus med många gemensamma ytor, säger Jill Bergefur.

Rosendal från ovan
Rosendal från ovan.

Bogemenskapen heter Rudbeckia och det blir 42 hyreslägenheter där bara medlemmar får hyra. Gemensam matlagning, skötsel av huset och allmänt umgänge utlovas. Storfamiljen är tillbaka.

– Det är också roligt att Stockholms Kooperativa Bostadsförening gör sitt fösta projekt utanför Stockholm här i Etapp 2, så då får vi boendeformen kooperativ hyresrätt som är mycket ovanlig i Uppsala, säger Jill Bergefur.

Etapp 3 har även lockat hit Raw Properties med bostadsrätter som är helt oinredda. Här köper man kvadratmeter istället för rum och kök.

– Lägenheterna når precis BBR:s krav, men sen får köparna helt bestämma inredning och planlösning, säger Jill Bergefur.

När det sen väl är dags för Etapp 4 någon gång 2023 så kommer Uppsala kommun införa LCA-krav. Hittills har det bara funnits för allmänna ytor.

– Jill stänger sin laptop. Teorilektionen är slut. Nu får jag klara mig själv. Jag går ut i vårsolen som reflekterar sig i de gröna bussarna och tio minuter senare, söderut från city, så står jag då där, på plats i Rosendal. Med Utopia arkitekters kvarter framför mig där texten ”Södra Rosendal” klär en av gavlarna och där nygräddade pizzor fyller luften med hopp. Någon kilometer bort lurar Gottsunda, ett av Sveriges särskilt utsatta områden, topprankat av Polisen. Men sånt nämns inte i någon reklam.

In i Rosendals Etapp 1, över regnbäddarna, här hittar man både det ena och det andra. Här finns variationen, det är trä, plåt, grälla färger och varierade höjder. Det är väntande betongbilar och grusiga vägar där Etapp 1 tar slut och det är apotek och Uppsala Danscenter. Tunga Ica-kassar, mössor och kalla vindar.

Det finns lite nybyggaranda, framtidstro och det luktar ambitioner. Men det är också mycket puts och ”jag-har-sett-det-förr”. Loftgångarna är tillbaka i Uppsalahems längor och kombinationerna av fasader och fönster är förvånansvärt mainstream i många av husen.

”När vi öppnade i augusti förra året var det rätt tomt, men nu går det bra.”

Men det finns överraskningar. Inspiration Rosendal är värd sitt Bostadspris och Utopias cykelgarage i trä mörknar fint med tiden. Tennishallen med sedumtaket böljar sig vackert i eftermiddagssolen och Solvallsparken lyser gul. Och faktiskt. Den är väl använd. Barn jagar varandra över den gummitäckta ytan och på basketplanen är det utskjutning.

Solvallsparken
Gula inslag i Solvallsparken.

Ett öde grusfält skiljer Etapp 1 från Etapp 2. Det är här gestaltningen ska vara varierad. Och visst finns det där. Här brottas träfasaderna med muralmålningar och taggiga industritak bildar tillsammans med nedvikta takplåtar den bullerby man gärna vill uppleva. Ett museum av arkitektur.

– När vi öppnade i augusti förra året var det rätt tomt, men nu går det bra, säger Sandra bakom disken på konditori och stenugnsbageri Leijon på Gerd Enequists Gata 6A, precis vid östra entrén till Etapp 2.

Gerd Enequist var professor i kulturgeografi på Uppsala Universitet om ni undrar.

Kaffet är från Lindvalls, Uppsalas eget rosteri sen 1912, och inte så beskt som det brukar bli hemma i bryggaren. Sandra håller det färskbryggt. En man i 50-årsåldern köper en bulle till och sätter sig vid sin laptop. Ett äldre par är färdiga och tackar artigt innan de öppnar dörren.

Det här är inte Hammarby Sjöstad eller Västra Hamnen i Malmö, men det är Rosendal, det lever och det här ska bli spännande att följa. Påtår ingår.

Rosendals fem måsten:
1. Inspiration Rosendal. Vinnare av Sveriges Arkitekters Bostadspris 2018. Ritat av Christensen & Co arkitekter genom arkitekterna Michael Christensen och Mikael Ahrbom. Byggherre är Rosendal Fastigheter. Trekantigt hus med löparbana på taket och gym i flera våningar. Själv gillar jag den livfulla fasaden.
2. Raw Properties. Inte byggt ännu, men här får den råa betongen leka utan puts och annat störande och konceptet är helt nytt där du köper kvadratmeter och inte rum och kök. Ni kommer höra mer om Raw och ni kommer vilja se det själva.
3. Rudbeckia.
Sedan 2017 samarbetar intresseföreningen Rudbeckia med Sveafastigheter bostad och Belatchew Arkitekter om att uppföra ett nytt kollektivhus på Rosendalsområdet. Hur ser 2020-talets kollektiv ut? Snart har vi svaret. Inflyttning är planerad till 2021.
4. Wood House. Kjellander & Sjöberg har ritat ett hus åt Skandia Fastigheter. Det är ett kvarter med hus på fem till åtta våningar kring en gemensam innergård med bland annat odlingar, verkstad och lekplats. Trä i flera olika varianter som ska bli intressant att följa när det åldras.
5. Botanikern. Huvudprojektledare Jill Bergefurs val. Axeloth Arkitekter har åt Genova ritat ett av Uppsalas första bostadshus med limträbalkar. Enligt Uppsala Nya Tidning blev det dyrt men miljövänligt. Enligt Jill ett vackert hus med bra sociala ytor.