Hem Betongfeber Sverige går miste om 5 miljarder

Sverige går miste om 5 miljarder

Carl Zide
Carl Zide.

BetongfeberI tider av samhällskris så påminns vi om vad som verkligen är viktigt och vi tvingas fokusera på vad som ger effekt.

Symbolpolitik och greenwashing nedprioriteras till förmån för verkliga åtgärder som kan gynna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Så är dock inte fallet i förslaget till allmänna regler som Naturvårdsverket precis presenterat.

Krisen är därmed ett perfekt tillfälle för betongen att återta det rykte den förtjänar. Även för oss som arbetar inom branschen så är det bra att påminna om att betongen är världens viktigaste byggmaterial: det används mer än alla andra byggmaterial tillsammans och varje år så ökar det i betydelse.

Betongen är brandsäkert, fuktsäkert, slittåligt, isolerar mot kyla och värme, dämpar buller och har ofta en livslängd på flera hundra år. Betongen har byggt våra broar, skolor, sjukhus, våra bostäder, bibliotek, företag, fabriker och nästan alla andra samhällsinstitutioner. Betongen utgör i både bildlig och bokstavlig mening fundamentet för välfärden.

Och utvecklingen går framåt, betongen blir kontinuerligt både bättre och grönare. Thomas Betong har Thomagrön, Peab/Swecem och SSAB har slaggbetongen, Skanska har Grön Betong och andra leverantörer har andra initiativ som alla har halverat klimatpåverkan.

Koldioxidutsläppen i samband med traditionell cementproduktionen har också minskats radikalt och inom de kommande åren kommer cementa leverera klimatneutral cement, genom ökad användning av alternativa bränslen och koldioxidlagring.

En del av de minskade koldioxidutsläppen kommer också att komma från karbonatisering av återvunnen krossad restbetong. Under livslängden av ett hus byggt av betong så suger betongen upp (karbonatisering) motsvarande 23% av den koldioxid som bildas vid cementtillverkningen (kalcinering).

Men om betongen efter husets livslängd krossas och återvinns som stenmaterial i en väg kan uppsugningen av koldioxid öka till 75% (IVL 2018, Lunds universitet 2013). Återvinning av betong som byggmaterial minskar också behovet av transporter och jungfruliga stenmaterial.

Enligt beräkningar från expertgruppen för cirkulär anläggninsgindustri inom ramen för Delegationen för Cirkulär Ekonomi så kostar bristen på ett modernt regelverk för återvinning av betong och andra stenmaterial över 4.9 miljarder kronor per år i samhällsekonomiska kostnader.

Regeringen har ville redan 2017 förenkla återvinningen av bland annat betong efter påtryckning från EU och efter inspiration från framgångar i vårt grannland Finland. Tre år senare har nu Naturvårdsverket föreslagit allmänna regler som förvisso inkluderar betong men ställer krav på att betongen ska motsvara mindre än ringa risk, alltså ha naturliga bakgrundshalter motsvarande svensk skogsjord.

Med andra ord så utesluts betongen från Naturvårdsverkets förslag. Men föreslaget skrevs innan vi drabbades av coronakrisen och symbolpolitiken stod i zenit. Nu hoppas jag att regeringen tar verksamhetsutövarnas och tillsynsmyndigheternas synpunkter på allvar, och inför verklighetsanpassade gränsvärden som gynnar både återvinningen och miljön.

Det är dags att sluta cirkeln för betongen och öka återvinningen.

#MakeBetongGreat Again

Carl Zide

Grundare av Massbalans. Ordförande i expertgruppen för cirkulär anläggningsindustri inom Delegationen för Cirkulär Ekonomi.