Hem Mixat Nya metoder sparar 50 miljoner om året

Nya metoder sparar 50 miljoner om året

Mats Emborg, professor i byggmaterial, och Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik, vid Luleå tekniska universitet
Mats Emborg, professor i byggmaterial, och Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik, vid Luleå tekniska universitet.

Med flera stora pågående infrastrukturprojekt ökar behovet av miljövänlig och stark betong i Sverige. Vid Luleå tekniska universitet utvecklas nu betongmetoder som redan i år ska kunna minska koldioxidutsläpp och kostnader betydligt. 

– Vi vill förenkla så att betongbranschen under pågående byggprocess på plats, själv kan undersöka den betong man gjuter. Om byggingenjörerna kan sätta in åtgärder mot sprickor – direkt, kan betongen hårdna bättre utan problem. Klarar man att helt undvika sprickbildning blir kvaliteten på betongkonstruktionen högre och förtjänsten är stor, både i pengar och miljö, säger Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet.

Thysell-laboratoriet vid Luleå tekniska universitet ligger i framkant i Europa och har utfört och utvecklat betongteknisk provning i Sverige sedan 1980-talet, bland annat för bygget av Sveriges längsta bro, Öresundsbron. Forskarna utvecklar metoder för kontroll av sprickbildning i betong och hållfasthet över tid i konstruktioner för bland annat infrastruktur. De tittar även på hur betongen under hårdnandet reagerar vid yttre belastning och när temperaturen ökar i ett nygjutet betongelement som expanderar och senare kontrakterar.

Om betongelementet sitter fast vid gjutningen som i till exempel en tunnel, uppträder spänningar och under avsvalningen kan dragspänningar uppstå som kan spräcka betongen, så kallade avsvalningssprickor. Det är bland annat sådana kritiska skeden som betongbranschen själv nu ska kunna upptäcka och påverka direkt på plats.

”Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året”

– Vi ska förbättra försöksmetoderna för betongbranschen genom att vidareutveckla de modeller vi har tagit fram för analyserar i labbet, så att de fungerar direkt på byggarbetsplatsen. Det handlar om hur man mäter betongens egenskaper under pågående gjutprocess med trådlösa sensorer och hur man väljer lämpliga åtgärder för att till exempel undvika sprickbildning. Förenklingar är viktiga. Vi kallar detta digitaliserat byggande och har lanserat ordet DigiBetong inför framtida arbete inom området, säger Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, som ingår i forskarteamet.

Metoderna som utvecklas på Thysell-laboratoriet beräknas få stor betydelse för betongtillverkare och byggentreprenörer som kan göra prognoser och vidta optimala metoder på bygget, liksom för beställare av planering och byggande av projekt som till exempel Förbifart Stockholm.

– Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året, bara genom att sprickor undviks, att optimerade metoder mot sprickor väljs och att förseningar i arbetet därigenom kan förhindras. En annan aspekt är att livslängden blir längre för en ouppsprucken betongkonstruktion, och det i sig är en stor förtjänst i hållbarhet, säger Mats Emborg.

Betongbranschen har uttryckt stora ambitioner att minska miljöbelastningen. Forskarna på Luleå tekniska universitet har redan testat betong i labbet med 15 procent lägre miljöbelastning jämfört med tidigare, men målet är högre.

– Innan det här året är slut har branschen tagit fram betong som minskar koldioxidutsläppen med 20-25 procent. Det blir mycket spännande att se hur dessa nya betongsorter uppför sig i vårt laboratorium och hur vi kan förfina betongen, säger Mats Emborg.

Totalt investeras nu 5 miljoner kronor från industri och beställare i Thysell-laboratoriet genom Trafikverket, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, Cementa, Betongindustri, konsultfirman Bostek, Thysells stiftelse och Laboratoriefonden på Luleå tekniska universitet.