Hem Mixat Vägbyggens utsläpp kan halveras

Vägbyggens utsläpp kan halveras

Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en åtta kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby. Foto: Skanska

Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har räknat ut hur mycket utsläppen från en åtta kilometer lång vägsträcka kan minska, nu och fram till år 2045.

– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers.

Vägsträckan som användes är riksväg 44 mellan Lidköping och Källby som stod klar förra året. Det är en så kallad 2+1-väg med nio broar och ett av de första projekten där Trafikverket gjort en komplett klimatkalkyl och gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan.

Ida Karlsson
Ida Karlsson.

– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, säger Ida Karlsson.

Förutom at klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden framgick det att utsläppen kan halveras med dagens tillgängliga teknik för att helt elimineras till år 2045.

Idas Karlssons forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel koldioxidfri produktion av bland annat betong men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon.

– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten.

Många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Idag importerar Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Ida Karlsson vill se att politikerna går in och styra användningen av biomassa.

– Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till. Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen.

Översynen av lagstiftningen tar tid. Alla massor som grävs upp klassas som avfall och med nuvarande lagstiftning blir det svårt att återanvända vägmassor från projekt till projekt. Enligt Ida Karlsson finns ett stort utrymme för förbättringar vad gäller nya tekniker. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder sänker man utsläppen rejält genom att använda slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk.

– Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.

Ida Karlsson tror på tydliga planer, en som gäller fram till 2030 och en fram till 2045.

– Det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå, säger Ida Karlsson och fortsätter:

– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora.