Hem Reportage Projektet Plus i kanten för Liljevalchs

Plus i kanten för Liljevalchs

Fasaderna är dekorerade med närmare 7000 decimeterdjupa hål försedda med en mönstrad glaskopp.

Nästa år invigs Liljevalchs nya konsthall. Det blir en byggnad helt i platsgjuten betong där alla ytor är obehandlade och synliga. Det karaktäristiska med nybygget är dess fasader med ingjutna glaskoppar med samma storlek som botten på en flaska Absolut vodka. Taket är också något alldeles extra med 166 glaslanterniner och svår konstruktion.

Text: Margareta Redlund Laninge. Foto: Tomas Boman och Akin Barin.

I över hundra år har Liljevalchs på Djurgården i Stockholm haft välbesökta konstutställningar. Men konsthallen är trångbodd och har ingen möjlighet att ha mer än en stor utställning i taget och behöver därför stänga mellan utställningarna. En ny konsthall byggs nu, som skiljer sig markant från Liljevalchs rosaputsade fasader.

– Vi får ytterligare en helt fantastisk utställningshall som kommer att stå sig de närmaste hundra åren. Vi kan ha öppet året om, byggnaden håller hög säkerhetsklass och får ett bra inomhusklimat anpassat till konstverken, säger Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall.

 

Nya konsthallen kallas Liljevalchs+ och är resultatet av en internationell arkitekttävling som vanns av Wingårdhs. Arkitektkontoret föreslog platsgjuten betong rakt igenom från stomme till fasader, innerväggar, golv, toalettväggar och kunddiskar. Alla ytor skulle vara synliga och obehandlade både in- och utvändigt.

Få vet att när Liljevalchs byggdes användes armerad betong. Det var en teknik som infördes från utlandet av Ivar Kreuger och tekniken användes första gången för Myrstedts matthörna i hörnet Kungsgatan/Norrlandsgatan genom firman Torsson & Toll. Svenska byggnader uppförda i platsgjuten betong är få och Wingårdhs har bara ritat några enstaka.

– Platsgjuten betong blev utgångspunkten, när vi ritade Liljevalchs+. För att lätta upp betongfasaderna har vi i samarbete med formgivare Ingegerd Råman dekorerat dem med ingjutna glaskoppar, som speglar ljuset från omgivningen och ger ett spännande glitter, säger arkitekt Gert Wingårdh, Wingårdhs.

Fasaderna med dess närmare 7 000 cylindriska glaskoppar ger byggnaden dess karaktär. Det var ingen lätt uppgift att på plyfaformen montera de runda, decimeterdjupa sparkropparna av rostfritt stål i exakt rätt läge. De fick heller inte röra sig under gjutningen. Det var nolltolerans.
Under gjutningen täcktes den decimeterbreda öppningen med ett lock, som efteråt togs bort, och ersattes med en glaskopp, stor som botten på en flaska.

– Det visade sig att flaskbottnar, tillverkade för Absolut vodka, passade perfekt i de standardiserade sparkropparna och blev måttförlaga till glaskopparna. För att ge variation har glaskopparna tillverkats med tre olika bottenmönster. Högpolerade metallskivor är placerade i cylindrarnas botten och ger det där lilla extra blänket, berättar arkitekt Niklas Carlén, Wingårdhs.

Fasaderna är av sandwichkonstruktion med cellplast som värmeisolering och med två lager konstruktionsarmering och ett lager för att hindra sprickbildning.

Liljevalchs+ är en samverkansentreprenad med Peab som entreprenör. Volymmässigt är inte projektet så stort men utmaningarna är desto större. Totalt rör det sig om en till formen rektangulär byggnad i sex halvplan på ca 2 600 kvadratmeter.

Det som är utmanande är läget på Djurgården med minimala lagringsytor, svår logistik med materialleveranser som måste komma i exakt tid, absolut släta betongytor överallt och ingjutna installationer. Därtill kommer det komplicerade taket med en svår konstruktion för att få ett bra ljusinsläpp.

– Liljevalchs+ är mitt absolut svåraste betongjobb. Ytfinishen både utvändigt och invändigt måste vara perfekta. Nu är fasaderna klara och vi håller på att innanför ytterväggarna bygga tre konsthallar, berättar arbetsledare Tobias Strömdahl, Peab.

Fasaderna göts nerifrån och upp med en kontinuerlig gjuthastighet på en meter per timme och i etapper om åtta meters bredd. Slangen var speciellt anpassad för projektet för att inte betongen inne i slangen skulle börja härda. Det svåra var att anpassa gjutningen runt sparkropparna.

Slutresultatet blev lyckat, och som Niklas Carlén uttrycker sig, att ”… kanterna mellan sparkropparna och betongfasaden gifter sig fint med varandra.”

Kravet är absolut släta betongytor. Men små missar finns här och var och som lagas försiktigt eller lämnas utan åtgärd med arkitektens godkännande.

För betongleverantören Swerock har det tidvis varit svettigt. Betongbilarna måste komma i rätt tid och jämn takt för att passa stighöjden vid gjutningen. När detta skrivs har runt 600 betonglass levererats utan problem, men än återstår många leveranser.

– Mycket kan hända i en storstad. Trafikstockningar och tillfälliga avspärrningar riskerar att hindra betongbilarna att ta sig fram. Dessbättre har allt gått som planerat. Vi har dock tillsammans med Peab analyserat eventuella kommande svårigheter och vad som i så fall ska göras, säger Akin Barin, säljare på Swerock.

Om fasaderna med dess dekorationer var svåra att göra väntar än större utmaningar när det platsgjutna taket ska göras. Taket ska byggas som ett rutmönster med 166 kvadratmeterstora lanterniner, där solstrålarna kommer att studsa i de fyra lanterninväggarna. Eftersom glas och betong reagerar olika på värme och kyla har stor möda lagts på klimatskalet. I taket finns system inbyggda för kyla, värme och belysning. Här finns också rökdetektorer, mörkläggningsgardiner och ett 50-tal takbrunnar för vattenavrinning.

– Taket är något alldeles extra med sin komplicerade konstruktion och avancerad teknik. Jag har aldrig varit med om något liknande. Fasaden är speciell, men taket är ännu mer speciellt med alla ljusinsläpp och vinklar, säger byggledare Lars Stark, Forsen, som av beställaren Fastighetskontoret i Stockholms stad anlitats för byggledningen.

”Taket är något alldeles extra”

Liljevalchs+ håller säkerhetsklass 3 där avancerade larmsystem och detektorer ska förhindra inbrott. Lastbilar som transporterar värdefull konst måste passera en nio ton tung port. Den är, givetvis, i platsgjuten betong och utgörs av ett enda portblad som är fem meter långt och fyra meter högt och kan definitivt inte forceras vid en smash-and-grab-situation.

Efter en viss försening ska Liljevalchs+ vara klar till sommaren 2021. Förseningen berodde delvis på att när grunden gjordes hittades ett fartyg från 1600-talet som arkeologerna var intresserade av. Ett annat skäl till förseningen är att befintliga Liljevalchs behövde grundförstärkas och det arbetet var svårare än beräknat. Här kunde man inte spränga utan berget fick spräckas och det var mer berg än förväntat.


Beställaren
Lars Stark, Forsen, byggledare åt Fastighetskontoret
”Häftig byggnad”

Många får inte möjlighet att bygga något så häftigt som Liljevalchs + med de väl synliga betongytorna, rena och avskalade och med alla installationer gömda.

Samtidigt som nya konsthallen byggs gör vi renoveringar i befintliga konsthallen och i restaurang Blå Porten samt utökar med ett café och bageri. Budgeten har ökats på grund av komplicerad nybyggnad och att oförutsedda markförhållanden gjorde grundförstärkningen dyrare.


Arkitekten
Gert Wingårdh och Niklas Carlén, Wingårdhs
”Betongfasad lättas upp med glas”

Vi har valt att rita en helgjuten byggnad med väl synliga betongytor, som visar materialets kraft och trovärdighet.
För att lätta upp betongfasaderna har vi tillsammans med Ingegerd Råman lagt in cylindriska hål fyllda med glaskoppar.

Dessa har samma mått som botten på en vodkaflaska och fångar upp omgivningens ljus. Konsthallens yttertak med dess lanterniner ger ett riktningslöst ljus som gör att konstverken framträder på ett bra sätt.

 


Entreprenören
Tobias Strömdahl, Peab
”Största och svåraste projektet”

Detta är mitt absolut mest komplicerade betongjobb. De svåraste momenten är att få släta, fina betongytor, vilket kräver skickliga betongarbetare och god egenkontroll. Det är lite speciellt att bygga på Djurgården. Många förbipasserande är nyfikna på bygget, har synpunkter och ibland kritiska sådana. Men nu verkar de ha accepterat bygget och till och med gillar fasaden med dess hål och glaskoppar. Under byggtiden pågick Vårsalongen som vanligt.


Betongleverantören
Akin Barin, Swerock
”Ingående riskanalyser”

Min kollega Karin Andersson och jag har gemensamt analyserat projektet och vad som kan hända om inte betongbilarna kommer fram på grund av trafiksvårigheter eller om betongpumpen går sönder. Gjutningarna av fasaderna har varit svåra och krävt skickliga betonggjutare. Inget fick gå snett och gjutningarna måste ske kontinuerligt med rätt stighastighet och betongflöde. Tack vare god kommunikation och tät kontakt med Peabs arbetsledning har vi tillsammans lyckats bra.


FAKTA LILJEVALCHS+
Var: Djurgården, Stockholm
Beställare: Fastighetskontoret, Stockholms stad
Projekt- och byggledning: Forsen
Arkitekt: Wingårdhs
Konstruktör: WSP
Entreprenör: Peab
Betongleverantör: Swerock
Yta: Närmare 2600 m2
Betongmängd: 3500 m3
Kostnad: 570 miljoner kr inkl bl a ombyggnad och grundförstärkning av befintlig konsthall
Klart: Våren 2021

MER OM LILJEVALCHS
Liljevalchs invigdes 1916 och ritades av arkitekten Carl Bergsten. Syftet med byggnaden var att visa konst för en bredare publik med inriktning på modern och samtida konst. Därför visade den första utställningen, som hölls 1916, verk av konstnärer som Zorn, Carl Larsson och Liljefors.

Byggnaden, som anses vara ett genombrott för den moderna arkitekturen, är blåklassad och har således ett högt kulturhistoriskt värde. När Carl Bergsten ritade byggnaden var han inspirerad av italienska palats. Den finansierades med ett arv från industrimannen Carl Fredrik Liljevalch d y.

Källa: Wikipedia.