Årets Betongforskare 2018 – nominerade

I första hand ansvarig för viktig forskning det senaste året. I andra hand vägs även tidigare forskningsinsatser in.
Nomineringsjury: Betongföreningens forskningsråd.
Sponsor: Sika


Richard Malm, KTH
Richard är en väl etablerad och sedan många år självständigt arbetande forskare med omfattande verksamhet såväl i Sverige som internationellt. 

Richard har själv och i samarbete med andra seniorforskare genomfört flertalet forskningsprojekt från idé via ansökning av medel och utförande till redovisning och spridande av forskningsresultat främst inom kraftindustrin.

Richard driver framgångsrikt KTH:s forskning på konstruktionsteknikområdet inom Svenskt VattenkraftsCentrum i sin roll som seniorforskare. Under 2017 var Richard primus motor i genomförandet av den 14:e internationella benchmark workshop inom avancerad modellering av dammar med ca. 130 deltagare från hela världen.

 

 


 

Nadia Al-Ayish, Rise
Nadia har i licentiatavhandlingen ”Environmental impact of concrete structures with focus on durability and resource efficiency” forskat om betongkonstruktioners miljöpåverkan genom en detaljerad livscykelanalys av betongens sammansättning.

Syftet var att studera potentialen av olika klimatgasreducerande åtgärder genom att använda restprodukter från industrin samt att ta hänsyn till den långsiktiga effekten av dessa. Studien visade att det finns stort potential och att livscykelanalyser behöver vara detaljerade och även inkludera beständigheten för att i ett tidigt skede för att kunna göra aktiva val för att minska miljöpåverkan.

 

 

 


Nilla Olsson, NCC (fd LTH)
Cementproduktion står idag för en ansenlig andel av världens koldioxidutsläpp, vilket driver utvecklingen av cement med lägre koldioxidutsläpp. För utsläppen i ett längre perspektiv är dock de nya cementens beständighet absolut avgörande.
De flesta nedbrytningsmekanismer är direkt relaterade till både fukt- och jontransport. På grund av varierande exponeringsförhållande och självuttorkning varierar fuktförhållandena i en betongkonstruktion, och det saknas kunskap om hur detta påverkar jontransporten. Livslängdsmodeller kan användas för att prognostisera vad som händer i material över tid, men för att modellerna ska kunna ge tillförlitliga prognoser krävs grundläggande förståelse för de underliggande fysikaliska och kemiska relationerna i materialet.
Detta projekt har bidragit med ny kunskap om inom detta område. Vi har nu bättre förutsättningar för att förutse hur jontransport sker i moderna cementbaserade material och för att tillverka betongkonstruktioner med mindre klimatpåverkan.