Betong.se

Ny undersökning: Lägre bränsleförbrukning på betongväg!

Roger Andersson — Tue, 18 Jun 2013 03:00:00 +0000

Mätningar gjorda på E4 vid Uppsala visar att bränsleförbrukningen är 1,1 procent lägre för personbilar och 5-7 procent lägre för lastbilar på betongbeläggning jämfört med asfaltbeläggning. Denna skillnad beror i första hand på att betongen har lägre rullmotstånd jämfört med asfalten.

För att öka kunskapen om hur olika typer av vägbeläggningar påverkar bränsleförbrukning har VTI undersökt detta längs väg E4 utanför Uppsala som är belagd med de två olika beläggningstyperna asfalt och betong. Resultaten från 2008 visade på en signifikant skillnad mellan bränsleförbrukning på asfalt- respektive betongbeläggning. Undersökningen redovisad i VTI notat 18-2013 syftar till att utröna om skillnaden fortfarande kvarstod i juni 2010 efter ytterligare två års trafik på exakt samma sträckor. Undersökningen har också utökats med bränslemätningar för tung lastbil.

Resultaten från personbilsmätningarna 2010 visade att bränsleförbrukningen fortfarande var 1,1 procent lägre på betongbeläggningen jämfört med asfaltbeläggningen. Denna skillnad fastställdes vara statistisk signifikant genom analysmetoden T-test. Den lägre bränsleförbrukningen på betongbeläggningen beror i första hand på lägre rullmotstånd jämfört med asfaltbeläggningen vilket i sin tur kan kopplas till uppmätta skillnader i beläggningarnas jämnhet och makrotextur.

Resultaten från lastbilsmätningarna visade att bränsleförbrukningen en varm sommardag var 5-7 procent lägre på betongbeläggningen jämfört med asfaltbeläggningen.

Vägytemätning med mätbil visade att asfaltssträckorna och betongsträckorna hade ungefär samma längdprofil. Jämnheten i längsled var något sämre på betongsträckorna, medan spårdjupet var något större på asfaltsträckorna. En annan skillnad var sträckornas makrotextur som var betydligt grövre på asfaltsträckorna.

Undersökningens resultat gäller för asfalt- och betongbeläggningarna vid Uppsala. För att kunna använda dessa resultat i större sammanhang, exempelvis för att kunna fastställa om betongbeläggningar generellt ger lägre bränsleförbrukning, krävs analys av fler betongbeläggningar. Fortsatta studier bör göras på andra vägavsnitt med betongbeläggning för att säkerställa resultatens allmängiltighet.

Läs hela undersökningen här

Gör din egen friggebod i sommar!

Roger Andersson — Tue, 18 Jun 2013 01:00:45 +0000

Med hjälp av Finja kan du göra en arkitektritad friggebod i sommar. Mem arkitekter har formgivit Evigheten, ett sinnrikt litet hus som du murar och putsar själv. Fast helt lätt är det inte även om det finns en broschyr till hjälp.
– Evigheten tar tillvara på den gränslösa potential som murat och putsat byggande innebär, vilket möjliggör en vacker, vågad form som tillför trädgården något alldeles extra, säger Veronica Jensen på Finja.

Arkitekten Karin Hvid Rydell hade en vision om en friggebod med organiska former, vars mjuka välvda väggar skulle tillföra konstruktionen något alldeles extra.
– Jag ville skapa en form som utmanar sinnena. Med de böljande väggarna får Evigheten en unik och vacker form som för tankarna till drömlika platser, säger Karin Hvid Rydell på Mem arkitekter.
Ladda ner broschyren här.

Fråga Experten: Betong som liknar sandsten?

Roger Andersson — Tue, 18 Jun 2013 01:00:03 +0000

Vi vill gjuta en betongmur som ska efterlikna borstad sandsten, som finns i många entréer i Stockholms innerstad. Hur skulle du göra?
/Monica

Hej Monica, ett sätt att få en sandstensliknande yta tror jag är att måla muren med en silikatfärg. Den färgen har fördelen att den kemiskt förenar sig med betongporernas kalkinnehåll och gör ytan tätare. Murens form ska inte behandlas med formsläppmedel. Efter gjutningen ska muren stå obehandlad i c:a fyra veckor. Därefter högtryckstvättas murens yta med kallt vatten för att få bort kalkutfällningar och annat löst material. Efter tvättningen stryker man med pensel i två omgångar, först med exempelvis Keim Concretal W, grov med tillsatts av ett fixativ och sedan med Concretal W. Färgen innehåller pigment som ska ge önskad nyans. Den första strykningen innehåller ett stenmaterial av dolomitmarmor med en storlek upp till 0,5 mm, vilket gör att ytan får en struktur. Den andra strykningen innehåller inget stenmaterial. Tala med färgleverantören om färgens applicering.

Ett annat sätt att få den önskade effekten är att välja förtillverkade murstenar av betong, exempelvis från Starka. De finns i olika färger och strukturer som kan passa ett önskemål om att likna sandsten.

/Arne Hellström

Fråga Experten: Kan man förflytta SKB med vibrator utan separation?

Roger Andersson — Mon, 17 Jun 2013 12:17:22 +0000

Kan man förflytta självkompakterande betong med vibrator utan separation? Gäller valv- och väggjutning.
/Thomas

Hej Thomas, normalt skall en självkompakterande betong, SKB, av egenvikten kunna flyta ut och fylla formen samt omsluta armering mm. För att det skall klassas som en SKB skall konsistensen mätt i flytsättmått (SS-EN 12350-8) vara mellan 550-850 mm.

I detta intervall finns dessutom tre konsistensklasser, SF1-SF3 (SS-EN 206-9). Lösare konsistensen innebär som regel att betongen separera, och trögare konsistenser innebär ”vanlig” betong med sättmått S5 eller lägre (eller utbredningsmått F5).

Vidare skall en SKB vara homogen när den är i rörelse och i vila (inte vara separationsbenägen). En SKB skall som regel efter transport och innan den gå i form röras om ordenligt, och väl i formen får den inte vibreras. Dock kan man tillåta enklare vibrering på formens utsida eller i ytan mellan lassen (för att få bort eventuella blåsor och gjutveck). En SKB med rätt konsistens skall alltså kunna förflytta sig själv i formen, och man skall inte använda vib-stav eller likande för att göra detta. Man kan ibland behöva hjälpa SKB:n med skyffel om avståndet den skall rinna ut är stort, och när man gjuter en platta brukar man dessutom hjälpa till med en sloda (ex. rörsloda). Vid väggjutning välj ofta en lösare SKB (ex. SF3) för att få bra utfyllnad och minska risken för blåsor i ytan. Medans man i en platta kan klara sig med lite trögare konsistens (SF1-SF2) för att minska väntetiden för glättning samt minimera risken för separation, gjuthud, ”gungfly”, osv.

Så vibrerar du en SKB i formen, för att exempelvis förflytta betongen, finns stor risk att den separerar (framför allt om den har lös konsistens).

Lycka till.
/Oskar Esping

Betongproduktionen svagt ner enligt Betongindikatorn

Roger Andersson — Mon, 17 Jun 2013 08:22:37 +0000

Idag släppte Svensk Betong Betongindikatron för maj. Betongindikatorn bygger på dagsfärska uppgifter lämnade av medlemsföretagen i Svensk Betong och för maj visar husproduktionen en nedgång med 2,4 procent jämfört med maj 2012, Även infrastruktur visar på en nedgång, -3 procent jämfört med maj 2012.

- Första kvartalet i år var negativt både för Hus och Infrastruktur jämfört med 2012. I april vände det uppåt för att nu i maj backa något, dock inte alls i nivå med början på året. Kontakter med några av medlemsföretagen indikerar att det är ett trögare år hittills jämfört med föregående år, men förhoppningsvis ser vi nu kanske en något mer stabiliserad marknad i nivå med 2012 säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

Fasad – nytt arkitekturprogram i P1

Sandy Kalleny — Mon, 17 Jun 2013 03:00:10 +0000

I varje hus, bakom fasaden levs det liv; historier utspelar sig, livsöden avgörs. Den byggda miljön, arkitekturen, är inte en neutral bakgrund fri från värderingar. Programserien Fasad är P1:s nya program om hur denna miljö påverkar människan.

Arkitekturen upprättar maktordningar, berättar om vad som är ett önskvärt beteende och distribuerar plats mellan samhällets olika grupper. Men den är också ett medel för förändring, den kan föreslå andra sätt att leva, väcka lust, skapa identitet. Fasad gräver i arkitekturhistorien, bökar i arkitekturpolitiken och lyfter unika berättelser om hus och hem. Det är ett program i gränslandet mellan psykologi och arkitektur som landar i våra egna liv och beteenden omkring byggnadsverk.

Arkitekten Katarina Bonnevier berättar i åtta program om normbrytande arkitektur; om bångstyriga byggen som utmanar. Virginia Wolfs och Bloomsbury gruppens hus Charleston – där drömmen om ett liv bortom borgerligheten tog sig i uttryck genom att hela huset målades. Tapeter, bord, kaminer, allt. Mårbacka och Selma Lagerlöf, som lyckades finta en hel samtid genom att göra Mårbacka till en prålig herrgård – och medan omvärlden tittade på den vackra fasaden, levde hon ett privat liv bakom väggarna tillsammans med sina två stora kärlekar Sophie Elkan och Valborg Olander.

I programserien berättas dessutom om Tove Janssons längtan efter en fyr och vårt behov av utsikt, om tysta minareter, konstnären Niki De Saint Phalles vällustiga Hon-Katedral och om badrum och badhus – arkitektur för nakna kroppar.

Programledare Katarina Bonnevier är arkitekt som doktorerat med den uppmärksammade avhandlingen Behind Straight Curtains. Producent är Martin Johnson som även producerat den kritikerrosade serien Havet i P1 och reporter Amanda Glans, vinnare av Stora journalistpriset. Fasad görs av produktionsbolaget Filt.

Programserien i 8 delar startar 28 juni kl.10.03 i P1 och finns för efterhandslyssning på sverigesradio.se och i appen Sveriges Radio Play.

Ramböll populärast bland ingenjörsstudenter

Roger Andersson — Fri, 14 Jun 2013 05:38:35 +0000

I en undersökning bland 48 000 ingenjörsstudenter i Norden, utförd av Universum, där de rankar sina ideala arbetsgivare, hamnar Ramböll högst bland konsultföretagen. Högst rankat är företaget Siemens och trea är Microsoft. Femma hamnar Sweco och högst bland byggföretagen rankas NCC på sjunde plats, en plats före Skanska. Peab finns på 25:plats.

– De företag som placerar sig högt på rankingen förknippas med goda karriärmöjligheter och innovation, något som är viktigt för dagens talanger på väg ut på arbetsmarknaden, säger Claes Peyron, Sverigechef och Global Head of Insight på Universum.

Resultaten baseras på Universums studentundersökningar 2013 med 47 900 svarande studenter från de främsta universiteten i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Se hela listan

Lars Öhman ny vd på Infranord

Roger Andersson — Thu, 13 Jun 2013 12:14:21 +0000

Betongindustris förre vd Lars Öhman blir ny vd på Infranord. Lars Öhman har tidigare arbetat på NCC och blev 2001 vd på Betongindustri.
-Med sin gedigna erfarenhet från entreprenadindustri, sin erfarenhet av affärs- och organisationsutveckling och sitt tydliga och resultatinriktade ledarskap kommer Lars Öhman att bidraga starkt till den fortsatta utvecklingen av Infranord, säger Eva Färnstrand, Infranords styrelseordförande.
– Det blir en inspirerande utmaning för mig, att tillsammans med alla i företaget, fortsätta utveckla Infranords lönsamhet och ställning på marknaden, säger Lars Öhman.

Mäktigast i Infrastruktursverige

Roger Andersson — Thu, 13 Jun 2013 07:42:42 +0000

Svevias tidning På Väg har listat de 70 mäktigaste i Infrastruktursverige. Mest makt har förstås infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, konstigt vore det väl annars. Näst mäktigast är Trafikverkets gd, Gunnar Malm, inte heller det något konstigt. Men på tredje plats återfinns LKAB:s vd Lars-Eric Aaro med motiveringen ”LKAB står för nära hälften (45 procent) av godstransporterna på järnväg, är statens kassako och på väg att lyckas med bedriften att flytta ett samhälle (Malmberget) och en stad (Kiruna).”

Några journalister platsar också på listan. På 18:e plats finns Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter, och på 50: plats finns Frida Boisen, chefredaktör GT. Även Jonas Eliasson, professor KTH, ryms på listan.
Se hela listan

Stockholms bostadsbrist kostar upp till 660 miljarder

Sandy Kalleny — Wed, 12 Jun 2013 05:00:35 +0000

Bristen på bostäder i Stockholm bromsar tillväxten. En analys utförd av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Riksbyggen och HSB Riksförbund visar att det samlade produktionsbortfallet i Stockholm bedöms uppgå till mellan 330 miljarder och 660 miljarder under perioden 2010-2030. Lönesumman under samma period minskar med 23-46 miljarder och kommunernas skatteinkomster minskar med 8-15 miljarder.

– Det är ett oroväckande stort bortfall av möjlig produktionstillväxt som inte kommer Stockholm till del för att det inte byggs tillräckligt med bostäder. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och har kunnat växa för att folk trängt ihop sig, men det finns en gräns. Det är nödvändigt att öka takten på byggandet, det handlar om investeringar som lönar sig om Stockholm får fulla möjligheter att utnyttja sin tillväxtpotential, säger Leif Linde, vd Riksbyggen.

Rapportens uträkningar bygger på en bedömning av befolkningstillväxten, i sin tur nyckeln till sysselsättning och produktion, vilka är avgörande faktorer för tillväxt. Hittills har Stockholm kunnat öka trots lågt bostadsbyggande för att människor trängt ihop sig på den befintliga bostadsytan. En ökad boendetäthet är dock ingen långsiktig lösning för Stockholms fortsatta växande. Analysen utgår från en prognos som bygger på att nivån på bostadsbyggandet fortsätter att vara lika lågt som idag, men där ökningstakten i boendetätheten i det ena alternativet klingar av. Befolkningen kan därmed inte växa i samma takt genom att fortsätta att tränga ihop sig på befintlig bostadsyta. I det andra utredningsalternativet, det som ger de mest radikala effekterna, håller boendetätheten samma nivå som idag, den ökar inte alls, vilket också är det som gällande regional utvecklingsplan (RUFS) utgår från

– Vi måste från HSB och Riksbyggen höja våra ambitioner för att bygga mer, och det kommer vi att göra. Men det räcker inte på långa vägar, det handlar inte om enskilda aktörers initiativ, utan det krävs också politiska initiativ. Bostadsbristen är ett samhällsproblem som inte vi ensamma kan lösa. Här behövs insatser från alla - från regeringen, kommunerna och byggherrar. Bristen på politiska initiativ får stora negativa effekter på samhällsekonomin. Det säger Anders Lago, ordförande, HSB Riksförbund i en kommentar.