Årets Betongforskare – Nominerade

Nomineringsjury: Betongföreningens Forskningsråd.

Jiangpeng Shu

Har studerat bärförmågan hos befintliga brobaneplattor. Projektets övergripande målsättning är att utveckla förbättrade metoder för utvärdering av brobaneplattors bärförmåga och respons. Projektet omfattar litteraturstudie och kartläggning av tidigare laboratorieförsök. Utvärderingar och analyser genomförs med expertstöd och genom såväl analytiska som linjära och olinjära finit elementanalyser. Detta förväntas resultera i förbättrade metoder för dimensionering och utvärdering av brobaneplattor. Projektet förväntas leda till högre påvisbar bärförmåga vid utvärdering av befintliga brobaneplattor. Detta förväntas i sin tur leda till minskade livscykelkostnader och minskad miljöbelastning för brobaneplattor.

I sitt doktorsarbete har Jiangpeng Shu vuxit som forskare och varit mycket aktiv i att skapa ett forskningsnätverk. I projektet har Jiangpeng Shu samarbetat med professor Aurelio Muttoni EPFL (Lausanne), professor Beatrice Belletti från universitetet i Parma samt haft utbyte med Niklas Bagge (LTU), prof. Yuguang Yang (TU Delft), Dr. Jűrgen Einpaul (Imperial College London), Dr. Rui Vaz Rodrigues (Technical University of Lissabon), Dr. Juan Sagaseta (University of Surry). Arbetet har lett fram till rekommendationer för analysstrategier och –metoder som möjliggör en förbättrad utvärdering av bärförmåga och respons hos befintliga brobaneplattor.

Mikael Oxfall

Med avhandlingen ”Climatic conditions inside nuclear reactor containments” har Mikael beskrivit fuktförhållandena i reaktorinneslutningar av betong för nordiska kärnkraftverk. Säkerheten är den aspekt som prioriteras högst inom kärnkraftsindustrin och därför är det av största betydelse att klarlägga pågående förändringsprocesser och därmed eventuell nedbrytning av de ingående byggnadsmaterialen.

Med sitt arbete visade Mikael att reaktorinneslutningarna, även efter cirka 40-års drifttid, fortfarande avger byggfukt till omgivningen. Detta får två viktiga konsekvenser, dels visar resultaten att betongen är fuktigare än vad tidigare har antagits och att den ännu inte uppnått jämnvikt med omgivningen. Detta innebär vidare att betongen t.ex. fortfarande krymper. Den andra konsekvensen är att betongen fortsatt ger ett fukttillskott till reaktorinneslutningsvolymen och därigenom påverkar inneklimatet. För en betong försedd med spännarmering resulterar krympning i spännkraftsförluster med minskad bärighet som följd, med dessa nya resultaten visas dock att denna effekt är mindre än tidigare antaget för reaktorinneslutningarna, på grund av den långsamma torkningsprocessen.Den fortgående fuktavgivning till inneslutningsvolymen ökar dock risken för t.ex. kondensation på genomföringar med korrosion som följd. Sammanfattningsvis har Mikael både visat och förklarat orsaker till två viktiga åldringsprocesser och konsekvenser av dessa för reaktorinneslutningar i betong.

Läs mer om Mikael Oxfall (länk). 

Martin Rosenqvist


I sitt doktorsarbete har Martin studerat frostrelaterad nedbrytning av betongkonstruktioner i kontakt med sötvatten. Arbetet har utgått från observerade skador på ett antal svenska vattenkraftverk. I avhandlingen ”Frost-induced deterioration of concrete in hydraulic structures” beskriver Martin hur han experimentellt har undersökt olika nedbrytningsförlopp genom fält- och laboratoriestudier. Kunskap kring betongens nedbrytning kan användas dels till att identifiera känsliga konstruktioner och dels till att välja lämpligare betongblandningar i samband med nybyggnation och reparation.

Genom att undersöka samverkan mellan olika nedbrytningsmekanismer har Martin visat hur de kan leda till accelererade nedbrytningsförlopp. Han har visat att samverkan mellan urlakning och frost leder till successiv avskalning av armeringens täckande betongskikt längs vattenlinjen. Vidare har han visat att betongens luftporer fylls över tid vid kontinuerlig tillgång på vatten och att detta går fortare vid ökat vattentryck. Vid frysning kan därför allvarliga skador uppstå långt under vattenlinjen i betongdammar. Den kunskap Martin har tagit fram kommer att bidra till arbetet att vidmakthålla god status på befintliga vattenkraftverk och andra vattenbyggnader.

Läs mer om Martin Rosenqvist (länk).