Årets Betongforskare 2019

I första hand ansvarig för viktig forskning det senaste året. I andra hand vägs även tidigare forskningsinsatser in.

Jury: Betongföreningens Forskningsråd.

Sponsor: Sika

Bodil Wilhelmsson, Cementa

Bodil utsågs som nydisputerad 2014 till Årets Betongforskare. Utmärkelsen erhölls för hennes doktorsarbete vid Umeå universitet på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik där hennes arbete beskrev möjligheterna att modellera cement processer för att minska miljöbelastningen.

Bodil är nu åter nominerad, denna gång för hennes arbete i projektet CemZero som undersökt elektrifiering av cementklinker processen med bl.a. plasmateknik, vätgas och mikrovågor. Arbetet publicerades årsskiftet 2018/2019 och är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall och Cementa delfinansierat av Energimyndigheten. Projektets resultat är internationellt unikt och en del i Cementas arbete med tekniksprång för att uppnå sina och betongbranschens långsiktiga klimatambitioner.

Resultaten visar att det finns tekniska grundförutsättningar för en elektrifierad cementtillverkning. Elektrifiering av cementtillverkningen, försörjt med el från från ett fossilfritt svenskt energisystem, öppnar upp en intressant väg för radikala utsläppsminskningar kopplat till använt bränsle. En elektrifiering skulle också underlätta möjligheterna att fånga in tillverkningens processutsläpp av koldioxid. Detta ställer samtidigt krav på en lösning för att lagra eller använda koldioxiden, så kallas CCS eller CCU. Arbetet är en teknisk förstudie som fortsatt kräver omfattande vidare forskning, utveckling och att verifieras genom tester i större skala.

Bodil har fortsatt en aktiv roll i Umeå vid sidan av sin anställning på Cementa AB. Hon deltar i många forskningprojekt för att öka andelen icke-fossila miljövänliga bränslen och undersöka hur kvaliteten på cementklinker påverkas.

Carlos Gil Berrocal

Carlos Gil Berrocal.

Carlos Gil Berrocal, Chalmers
Carlos disputerade 2017 med en avhandling om möjligheten att använda fiberarmering tillsammans med konventionell armering. Genom försök har han visat att fibrer förbättrar beständigheten hos armerade betongkonstruktioner då de både fördröjer och reducerar armeringskorrosion, samt minska effekten av korrosion på bärförmågan. Därigenom kan arbetsmiljön förbättras och livscykelkostnaderna för anläggningskonstruktioner minskas.

Hans arbete kombinerar material och konstruktion på ett ovanligt men mycket fruktbart sätt och har också därför med rätta fått stor internationell uppmärksamhet.

Efter sin disputation har Carlos arbetat med praktiska tillämpningar om hur fibrer påverkar sprickvidder för sprickor som uppkommer på grund av tvång och hur fibrer kan användas i tunnelinklädnader för höghastighetståg.

Han arbetar också i projektet SensIT, där han utvecklar sensorstyrd molnbaserad förvaltningsstrategi av infrastrukturkonstruktioner. Med ett stort kunnande och idérikedom, kombinerat med en ödmjuk och positiv attityd, har han initierat och genomfört lyckade samarbetsprojekt både internationellt och internt.

Tobias Gasch

Tobias Gasch.

Tobias Gasch, KTH
Tobias Gasch har i sitt doktorsarbete på ett imponerande sätt förvärvat djupa kunskaper kring de kemiska och fysikaliska processer som startar när betong blandas och sedan utvecklar betongens egenskaper i hårdnat tillstånd och beskriver dess åldrande.

Tobias har på ett förtjänstfullt sätt omsatt kunskaperna i arbetet med att utveckla ett state-of-the-art-koncept för numerisk modellering av betong som beaktar dessa multifysikaliska kopplingar. De nya koncepten får betraktas som banbrytande inom modelleringen av ung betong och dess egenskapsutveckling.

Tobias har därmed bidragit till att vi idag har bättre möjligheter att förstå och prediktera betongens beteende. Inom ramen för sitt doktorandprojekt har han haft en omfattande publicering av sin forskning i ett flertal högt rankade vetenskapliga tidskriftsartiklar, konferensartiklar och forskningsrapporter