Hem Hållbarhet Ny rapport om betongskador i vattenverk

Ny rapport om betongskador i vattenverk

Foto: Mikael Jacobsson.

Mikael Jacobsson på CBI Betonginstitutet har skrivit en rapport om betongskador i svenska vattenverk. I rapporten presenteras bilder på typiska betongskador och hur och var de kan uppstå. Tanken är att inspirera personalen på vattenverken att lägga märke till betongskador i tid och på så sätt undvika reparationer av allvarligare skador i framtiden.

Betong, som är det vanligaste materialet i svenska vattenverk är mycket hållfast, men flera kemiska och fysikaliska processer som påverkar materialet negativt. Nedbrytningen av betongen märks främst på bassängernas sidor men det kan även uppstå skador inuti en betongkonstruktion. Till synes obetydliga betongskador kan försämra konstruktionens bärighet avsevärt.

De flesta vattenverk lider av likartade betongskador. Yterosion och urlakning av betongytan är de vanligaste formerna av synliga betongskador på den våta sidan. På den torra sidan är det vanligare med armeringskorrosion, sprickbildning och läckage. De skador som är vanligast inuti en betongkonstruktion är expansion, korrosion och svartrost. Svartrost bildas när armeringsjärn korroderar under syrefattiga förhållanden. Den expanderar inte på samma sätt som annan rost utan kan fylla ut håligheter i betongen utan att det syns på ytan. De inre skadorna är särskilt allvarliga eftersom det kan vara svårt att observera dem utan att det görs en utförlig tillståndsbedömning. Inre skador kan på sikt göra att hela konstruktionens bärighet går förlorad. Därför är det viktigt att regelbundet låta undersöka betongkonstruktionerna.

Projektet genomfördes av CBI Betonginstitutet, som utför åtskilliga tillståndsbedömningar på betongkonstruktioner i Sverige varje år. I många fall visar det sig att konstruktionerna är i relativt dåligt skick. Troligen beror det på att de flesta skador utvecklas mycket långsamt och gradvis. Dessutom är vattenverkspersonalen inte alltid medveten om hur betongskador kan se ut eller hur allvarliga de kan vara. Om medvetenheten hos personalen höjdes skulle troligen många betongskador upptäckas tidigare och reparationer skulle kunna sättas in innan skadorna har blivit allvarliga och kostsamma att åtgärda.

Även om en skada upptäcks behöver den inte alltid repareras direkt. I stället bör man om man hittar en skada låta en betongexpert utföra en tillståndsbedömning på konstruktionen. Det innebär att man undersöker omfattningen av konstruktionens skador, om de behöver repareras omedelbart eller senare, vilken form av reparation som bör utföras och med vilka material. Man kan också få rekommendationer om hur den reparerade konstruktionen kan skyddas i fortsättningen. Om en reparation inte behöver utföras direkt bör i stället konstruktionen övervakas med vissa tidsintervall.

Läs hela rapporten här (pdf)