Hem Hållbarhet Använd betong blir ny i Borås

Använd betong blir ny i Borås

Doktoranen Madumita Sadagopan. Fotograf: Suss Wilén.

Vid Högskolan i Borås drivs Sveriges enda forskningsprojekt, RE:Concrete, kring betongavfall. Doktoranden Madumita Sadagopan undersöker hur betongavfall kan återvinnas till ny betong, som sedan används i byggnaders stomme.

– Vi ser att det finns en stor miljövinst i att återvinna betong. Istället för att använda naturgrus eller krossat berg kan vi återanvända betongavfallet som ballast i ny betong. På så sätt påverkar vi ekosystemet mindre och dessutom förlängs den tekniska livslängden på betongen, säger Madumita Sadagopan.

Betongavfallet kan komma från betongindustrin eller hus som ska rivas.

– I dag används betongavfall bara som fyllnadsmaterial på deponi eller i vägar. Jag vill visa att det finns mer högvärdiga användningsområden, till exempel som bärande element i betongkonstruktioner. Vi studerar också hur Ulricehamns Betong AB (UBAB) och Hedareds Sand & Betong AB kan återanvända sitt eget avfall och göra ny betong

Femårsprojektet är ett samarbete mellan högskolan och CBI Betonginstitutet, RISE och omfattar också en referensgrupp med lokala och nationella företag. I Sverige finns inget liknande projekt för forskning inom betong i form av ett doktorandprojekt. Med ambitionen att ersätta all ballast i ny betong med gammal krossad betong undersöks tre olika betongrecept. Syftet är att kontrollera om man kan nå hållfastheter nära den ursprungliga betongen och testerna görs i högskolans betonglabb och på CBI Betonginstitutet.

– Under 1980-talet bedrevs det mycket forskning i betongmaterial- och konstruktioner. Men det är först under senare år som återvinningsfrågor i betong har kommit i fokus, samtidigt som Sveriges miljömål och krav på hållbar utveckling har börjat gälla, säger Madumita Sadagopan som är byggingenjör i grunden och har läst Masterutbildning i resursåtervinning vid högskolan. Därefter inledde hon sin doktorandutbildning och forskningsprojektet RE:Conrete.

– Vi testar bland annat egenskaper av den krossade betongen såsom vattenabsorption och partikelgradering. Meningen är att kunna karakterisera den krossade betongen som en lämplig ballast till ny betong med bra hållfasthet och arbetbarhet. Men det finns också en annan aspekt som vi vill titta närmare på, nämligen logistiken och marknadspotentialen med återvinning av betong och därför har vi påbörjat närmare samarbete med Industriell ekonomi och logistik här på högskolan. Även två grupper av studenter från Byggingenjörsutbildningen är kopplade till projektet för att genomföra sina examensarbeten inom karakterisering av betongballast och proportionering av betong med betongballast, säger Madumita Sadagopan.

Betonglabbet vid Högskolan i Borås stod klart i höstas och ligger bakom den kraftiga utvecklingen av betongforskningen. Liksom RE:Conrete-pojektet är labbet finansierat av Gunnar Ivarsons stiftelse och Högskolan i Borås.