Hem Okategoriserade Extrabloggen: Det här hade inte Sigge gillat!

Extrabloggen: Det här hade inte Sigge gillat!

Chefredaktör Roger Andersson bloggar varje måndag.

Ikväll har jag varit med om något mycket märkligt. En miljon kronor har swishat iväg till samhällsbyggare som om det vore självkompakterande betong i en broform. Generöse Sigge Thernwall har lämnat massor av pengar efter sig som hamnat i Rambolls händer. Nu tror ni att jag stavat fel, men de heter inte Ramböll längre. Internationellt, ni vet.

100 000 kronor av Sigges pengar fick Tara Wood på NCC. Jag vet, jag var där. 200 000 kronor fick Hans Petursson på Trafikverket. Jag var där. Och 700 000 kronor fick Raid Karoumi, KTH. Jag såg det med egna ögon.

Raid var mycket ödmjuk. Det är ett team med 25 forskare som står bakom. Men likaväl är det han personligen som får stålarna. 700 ”I dont believe it” tusen!

Det är mycket riktigt samhällsbyggnadsbranschens största pris, som Ramboll gärna vill marknadsföra det som. Det delas ut vart tredje år.

Så då tänker ni att det var stor gala och champagne. Det var det inte. Vi var på Vinterviken 20 minuter från Centralstationen i Stockholm. Ett charmigt tegelhus med träbalkar väl synliga i taket. Spanskt bubbel, vegetarisk mat och argentinska viner.

Ungefär 150 personer, mest före detta pristagare, satt vid halvfulla bord. Själv satt jag i mitten med två andra och fem lediga platser. Nu var det visserligen den sympatiske professorn Mats Emborg och hans lika trevliga dotter, men jag hade gärna fyllt på något annat halvfullt bord.

Det lyckades varken hovmästaren eller Creative Meetings, som var inhyrd eventkonsult, att få till. De lyckades heller inte få till att hålla glasen fyllda. Tomma glas är ingen gala. När man får säga till tre gånger för påfyllning är det just tre gånger för mycket.

Rambolls vd Niklas Sörensen var stolt när han deklarerade att de skänkt 427 750 kronor och 800 konsulttimmar till Stockholms Stadsmission. Trevligt. Det applåderar vi. Men någon avec till kaffet bjöd han inte på. En miljon kronor till samhällsbyggare, men ölen i baren fick man betala själv.

Det gjorde förstås inte jag, istället sitter jag på tåget hem till Uppsala och funderar på om det sista jag vill minnas när samhällsbyggnadsbranschens prismässigt största pris delas ut är prislistan från en tom betalbar. 55 kronor för en öl, 95 för en grogg. En ensam DJ.

Sigge, jag vet att du inte gillat det.