Hem Hållbarhet Returbetong blir granulat med Circulus

Returbetong blir granulat med Circulus

granulat

Genom ett samarbete mellan produkttillverkarna Allu och Mapei kan färsk returbetong omvandlas till ett högkvalitativt återvunnet granulat.

– Förutom de positiva miljöeffekterna, genom minskat behov nytt material, kommer systemet att generera betydande besparingar i produktionen. Besparingar på hundratusentals kronor per år kan uppnås genom kraftigt reducerade deponikostnader och minskade kostnader för inköp av ballast till ny betong, berättar Erik Eriksson på Allu Sverige AB i ett pressmeddelande.

Systemet kallas Circulus och riktar sig till betongproducenter och betongåtervinningsföretag utgörs av Mapei Re-con Zero och Allu Transformer. Med Re-Con Zero kan den våta betongen omvandlas till ett torrt betongmaterial. Allu Transformer krossar betongmaterialet till granulat i rätt angiven fraktionsstorlek som sedan kan återvinnas i ny betong.

– Mellan fem och 30 procent av ballasten får idag ersättas med återvunnet material. Produkten från Circulus-systemet uppfyller kraven enligt betongstandarden EN-206, säger Erik Eriksson.

Systemet minskar även mängden avfallslam som uppstår då betongbilarna tvättas av. Slammet måste gå till deponi och innebär en extra kostnad för betongproducenter.

Varje är förbrukas 23 miljarder ton betong. En svindlande siffra, enligt Erik Eriksson:

– Miljöbelastningen från framför allt cementen i betongen är tyvärr stor. Man beräknar att cirka fem procent av världens koldioxidutsläpp härrör från cement och betongproduktion och därmed är man idag världens tredje största utsläppskälla av koldioxid.

Mellan två och fem procent av den betong som tillverkas globalt kommer tillbaka oanvänd på grund av kvalitetsproblem eller överbeställning. För betongproducenterna världen över innebär det sammanlagt cirka 460 miljoner ton betong att hantera, vilket även leder till stora koldioxidutsläpp på grund av krossning och transporter. 53 miljoner ton koldioxid släpps ut i onödan men Circulus-systemet gör det möjlig att spara upp till 96 procent av dessa utsläpp. Returbetongen kan användas som ett återvunnet ballastmaterial och behöver inte deponeras.