Hem Fråga Experten Fråga Experten: Klarar huset tillbyggnaden?

Fråga Experten: Klarar huset tillbyggnaden?

Fråga Experten

Jag planerar att bygga på en våning på min villa byggd 1945 i Stockholm. För att kunna veta vad stommen klarar har jag funderat på bärigheten i källarmuren samt grundsulorna (som står på berg). I den tekniska beskrivningen från Maj 1945 står att läsa att Grundmurar utföras med alternativ 2. “Betonghålsten Tjocklek 25 cm.” (Alt 1. som ej är ifyllt är “E-cement 225 kg/m3 c:a 1:3:5 el. 1:6”).

Hur kan jag bedöma dessa betonghålstensmurars bärighet och skick? Kan det göras genom provning, eller någon inspektion? Eller är det säkert att anta att husets stomme klarar påbyggnaden? Några tecken på fel jag bör leta efter? Om allt ser ok ut vad kan man då anta för tryckhållfasthet på murverket?

Det finns inga synliga sprickor i huset och orginalputsen är fortfarande i utmärkt skick (husets stomme består av – i ca 1/3 av fasadlängden i källarplan och som står 1,5 m under mark – av betonghålsten ca 25 cm tjocklek. Resten av fasaden är utförd  i “Tegel som muras enl. Nopsasystemet” ca 45 cm tjocklek inkl utvändig puts. Mellanbjälklaget är gjutet i betong. Fasaden på övre plan består av “Tegel som muras enl. Nopsasystemet” (ca 45 cm tjocklek inkl utvändig puts).
/Jakob

Vad gäller ditt hus bärighet och om det klarar den extra lasten från tillbyggnaden kan jag inte svara på, det får du konsultera en konstruktör för att bedöma.

Att prova en betongs hållfasthet är inga problem (borra ut cylinder och trycka), men hålsten är däremot svårt att testa. Man får göra okulär besiktning och räkna med de värden som gäller för denna typ av konstruktion. Många gånger är det under muren (bärlager, kantbalk, mm) viktigare än själva muren, och dess förmåga att ta/fördela laster. Betonghålsten klarar stora laster i tryck, bruket mellan stenarna är svagare för att eventuell sprickbildning av rörelser skall gå i murbruket och inte i stenarna.

De eventuella skador man kan leta efter är större sprickbilning, förskjutningar och frostskador. Under 40-talet var E-cement (ersättningscement) vanligt. Energibristen gjorde att man ersatte delar av portlandsklinkern i cementet med fillermaterial (kalksten, mm). Hållfasthetsmässigt är detta bra cement, ganska likt de ”standardcement” vi har idag.

1:3:5 anger blandningsförhållandet mellan cement, gjutgrus och singel/makadam, och 225 kg/m3 är cementhalten. Vattenhalten kan variera en hel del, och därmed vatten-cement-talet (vct). Räknar jag på att det skall ge 1 m3 betong hamnar vattenhalten på ca 230 liter, vilket ger ett vct på ca 1. Detta skulle kunna motsvara dimensionerande 15-20 MPa, men då hållfastheten ökar med tiden kan den vara upp mot det dubbla idag (relativt 1945).

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Concrete Group