Hem Fråga Experten Fråga Experten: Miljöpåverkan av rivning?

Fråga Experten: Miljöpåverkan av rivning?

Fråga Experten

Energimarknadsinspektionen funderar över vilka skadliga ämnen som eventuellt finns kvar i betongen efter en rivning 30 cm under markyta. Vad kan det ha för påverkan på naturmiljön?
/Per-Lennart

Betong tillverkas av bergmaterial (grus och sten), vatten och cement. Även restprodukter från stenkolseldning (flygaska) eller tillverkning av järn/stål (slagg eller silika) kan ingå, samt tillsatsmedel som ger betongen speciella egenskaper (lättflytande, frostresistent m.m.).

Fördelningen i betong är ungefär 70% berg/ballast, 20% vatten och 10% bindemedel (cement och eventuellt slagg/flygaska/silika) och eventuellt 1% tillsatsmedel. Råmaterialet till cement är också bergmaterial (kalksten och lite sand/lera). Förutom tillsatsmedlet är råvarorna i betong och cement naturliga, och de eventuellt skadliga ämnen som skulle kunna finnas är sådana som kommer från vår berggrund. Hit hör tungmetaller och radioaktiv strålning. Tillsatsmedlens bidrag med skadliga ämnen är försumbar och inte detekterbar i betong.

De tungmetaller som kan finnas går främst att hitta i bindemedlet (cement, slagg, flygaska, silika), och kan vara arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink. Mängden tungmetaller är mycket små, långt under de gränsvärden som ges av Naturvårdsverket för känslig markanvändning, samt avsevärt lägre än de gränsvärden som uppsatts i Byggvarubedömningens bedömningskriterier. Även betongens strålning (från bergmaterialen/ballasten och cementet) är långt under gränsvärdena för inomhusmiljö.

Vidare kan vatten i kontakt med färsk och nygjuten betongen bli basiskt av att det tar upp en del av de alkalier (natrium, kalium och kalcium) som frigörs vid cementreaktionerna. Denna effekt avtar ganska snabbt och är mycket liten efter en tid. Även om det inte är giftigt med dessa alkalier kan ett förhöjt pH ha en påverkan på omgivningen.

Tillverkaren av betong har höga krav på sig att använda godkända och CE-märkt delmaterial. Eftersom nivåerna av skadlig ämnen är mycket låga eller försumbara kan man säga att betong inte innehåller ”utfasningsämnen” eller andra ämnen klassade som farliga för människa eller miljö. Hundra procent av betongen går därför att återvinna, oftast i form av fyllnadsmaterial men också som återvunnen ballast (ersätter stenen) vid betongtillverkning.

Så de eventuellt skadliga ämnen som finns i betong är mycket små, och dessutom mycket hårt bundna cementreaktionerna (CSH-gel). Eftersom dessa ämnen är vattenlösliga och kan de enbart frigöras/urlakas när vatten är i kontakt med betongen. Denna effekt ökar om betongen utsetts för hög strömningshastighet, ensidigt vattentryck eller betongen krossas upp så stor yta exponeras. Och det är normalt bara närmast ytan man kan få en urlakning av betongen. Man kan ju tänka på all betong vi har som är i kontakt med vårat dricksvatten (vattentorn, tankar, bassänger för vattenrening m.m.), och som ju inte har negativ inverkan miljö och hälsa.

Så om Energimarknadsinspektionen funderar över vilka skadliga ämnen som eventuellt finns kvar i betongen/marken efter rivning 30 cm under markyta, så skulle jag påstå att de inte är högre än de naturligt förekommande i omgivande mark. Och om ni vill gå vidare med detta kan man ju alltid mäta på betongen eller marken och exempelvis söka efter de tungmetaller som kan vara aktuella.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group