Hem Arkitektur Grattis Tage Hertzell!

Grattis Tage Hertzell!

Redaktören reflekterarTage Hertzell har blivit hedersmedlem i Sveriges Arkitekter. Det är stort, tycker jag. Det är nämligen inte alla som blir det. Det är en sorts Hall of Fame för arkitekter med namn som Nils Ahrbom, Ralph Erskine, Leonie Geisendorf, Carl Nyrén, Sigurd Lewerentz och Bengt Lindroos.

Jag var på plats i Konserthuset när Tage presenterades. Han såg nöjd ut. Det var han värd. Jag har träffat Tage en hel del genom åren. Jag har gått genom Garnisonens 350 meter långa korridorer med Tage när vi gjorde ett reportage när huset fyllde 40 år. Jag intervjuade honom när Betongens ytas senaste version presenterades.

Men jag minns speciellt när jag redan 2002 gjorde ett personporträtt av Tage när Betongföreningen firade 90 år och vi hade en specialbilaga i Tidskriften Betong. Tage mottog Betongföreningens Guldmedalj 1996 och var speciellt utvald för att porträtteras.

Tage tog mig med till en tid då han for runt i Porsche genom Stockholms nattliv och träffade balettdansöser. Eller en balettdansös är mer korrekt, den han gifte sig med. Jag minns att jag skrev att jag hade velat vara med där i Porschen. Det vill jag fortfarande. Det var ett generöst porträtt där Tage bjöd på mycket. Härliga tider.

Jag ska försöka leta fram både porträttet och artikeln om Garnisonen, för visst vill ni läsa? Till dess bjuder jag på Sveriges Arkitekters motivering:

”Tage Hertzells arkitektur låter betraktaren och användaren upptäcka nya saker. Ingenstans syns detta tydligare än i kvarteret Garnisonen, den svenska strukturalismens storverk, som vecklar ut sig i rum bortom rum oändligt. Upprepningen, modulerna, befriar den inre arkitekturen. Lek-fullheten inskriven i ordning! Hertzells noggranna omsorg om arkitekturens möjligheter, såväl i de stora strukturerna som i materialens verkan, hör till den svenska efterkrigsarkitekturens finaste arv. I Hertzells arkitektur och verk syns också en upptäckarglädje inför arkitekturens material, väl synlig i boken Betongens yta, en äreräddning från 1985 av ett då missförstått material. I en tid som vår, som sätter hållbarheten högt, finns mycket att lära av Hertzells nitiska närvaro i varje del av det han ritade.”