Hem Granskat Därför kollapsade Morandibron

Därför kollapsade Morandibron

Morandibron

Den 14 augusti 2018 rasade Morandibron i Genua och 43 människor dog. Raset skapar en rad frågor, till exempel hur det står till med våra broar runt om i världen. Men först måste vi få veta vad som orsakade raset.

Text: Roger Andersson. Foto: Shutterstock.

– Det var den största, vackraste och mest berömda bron i Italien. Ingen annan ingenjör har byggt maken till det Morandi byggde, säger vetenskapshistoriker Tullia Iori i SVT:s program Vetenskapens värld.

Riccardo Morandi föddes 1902 i Rom. Han avlade ingenjörsexamen 1927 och blev expert på armerad betong som han använde flitigt i det jordbävningsdrabbade Kalabrien. Han startade egen ingenjörsfirma och började konstruera förspända betongbroar, som var något av en nyhet på 1960-talet.

Morandibron i Genua byggdes mellan åren 1963 och 1967. Den skulle uppfylla ett delikat krav, nämligen att sträcka sig över en dalgång mitt i Genoa där floden Polcevera skär in. Den skulle byggas över järnvägen och även över de hus som kantade floden.

Ricardo Morandi valde att resa tre bockar med pyloner som sträckte sig 90 meter upp i luften. Dessa pyloner skulle bära upp den kilometerlånga bron över dess högsta del, 30 meter över floden, med hjälp av snedstag bestående av stålkablar ingjutna i betong.

Morandi samlade 52 kablar i rör som göts in i snedstag, fyra per pylon. Kablarna förlades i stålrör som sen fylldes med injekteringsbetong.

Den normala lösningen för hängbroar är att kablarna hänger i ett solfjädersmönster, men Morandi valde alltså att samla ihop dem. En bra idé, då betongen skyddade mot korrosion i dubbla lager.

Ricardo Morandi dog 1989 och slapp uppleva katastrofen då hans bro i Genua, som även bar hans namn, kollapsade klockan 11.36 den 14 augusti 2018. Hela 43 människor dog och 15 skadades, vilket gör olyckan till en av de värsta i Europa i modern tid. Men det kunde gått värre. Mycket värre faktiskt.

 

 

 

 

 

 

Mitt på dagen den 14 augusti var det ovanligt lite trafik i Genoa. Normalt passerar 70 000 bilar per dygn över bron, men nu var det långhelg och trafiken rätt gles. Det gör att kollapsen knappast kan bero på överbelastning. Bron är dessutom dimensionerad för tunga militärkonvojer som motsvarar ungefär tre gånger den belastning som bron har i normala fall.

Varför rasade då bron? De flesta övervakningsvideor som man har tillgång till visar i stort sett bara det italienska sommarregnet som sköljde över staden vid den här tidpunkten. Men det finns ett undantag. Ett skrotupplag i närheten har fått så bra bilder på kollapsen att den italienska polisen lagt beslag på dem och lagt dem till bevismaterialet i den utredning som fortfarande pågår.

Men enligt uppgifter visar videon att det sydöstra snedstaget på pylon nummer 9 brister plötsligt någon meter från toppen. De tre andra stagen kan inte klara tyngden och 260 meter av brobanan störtar ner i floddalen. 400 brandmän med erfarenheter från jordbävningar är snabbt på plats med sökhundar och lyckligtvis kan en del överlevande räddas.

Det tar sen fyra månader att ta rätt på ungefär 1 000 ton rasmassor. 17 nyckelsektioner anses särskilt intressanta för att få reda på rasorsaken och speciellt del 132. Den delen finns just nu på Federal Material Research Institute vid ETH i Zürich i Schweiz.

“Som en bil som inte underhållits”

– Utredningen pågår och innan domstolen tillkännager rapporten är allt konfidentiellt, säger professor Bernhard Elsener, som är ansvarig för utredningen. Men han hintar om att den italienska dagstidningen Corriere della Serra är förvånansvärt välinformerad.

Enligt Corriere della Serra saknas det injekteringsbruk i flera delar av det rör som omsluter stålkablarna, det vill säga det har funnits luftbubblor. Det här kan innebära att det uppstått korrosion på stålkablarna, vilken gör att en del experter tror att orsaken står att finna där.

Tidningen citerar den tillsatte åklagaren Francesco Cozzi som hävdar att Morandibron var “som en bil som inte underhållits och har nått det sista steget”. Han har just nu 71 personer och två företag på sin lista över anklagade. De två företagen är Aspi, Autostrade per l’Italia och Spea, som ansvarade för underhållet av bron.

Morandibron 2010
Morandibron 2010.

En underentreprenör till Aspi, Tecno.el, har larmat om att sensorerna till ett övervakningssystem med fiberoptiska kablar varit ur funktion sedan 2015. Tecno.el installerade det ursprungliga systemet och fick år 2015 frågan om en offert att reparera det. Offerten lämnades, men någon beställning gjordes aldrig och enligt Tecno.el är det osannolikt att något annat företag utfört reparationen.

Men om sensorerna hade upptäckt en förändring i konstruktionen hade det tagit cirka fyra dagar innan bron hade kunnat stängas av. Om brottet uppstod plötsligt hade det inte hjälpt.

Aspi håller dock inte med om att det är underhållet som brustit. Visserligen har de tagit fram en detaljerad plan för att byta ut snedstagen, men att de var i så dåligt skick att det innebar någon fara har de inte flaggat för. Aspi har undersökt bron med reflektometrisk impulsmätning, det vill säga man har skickat ström genom kablarna, och man har inte hittat någon korrosion som skulle förklara olyckan.

Enligt Corriere della Serra kommer Aspi under rättegången att framföra en annan teori. Den 14 augusti 2018 klockan 11.36 passerade en lastbil Morandibron med en last med en stor stålspole. I höjd med pylon nummer 9 tappar den sin last som välter över snedstaget. Det kan ha varit en bidragande orsak till kollapsen, menar Aspi.


Mer om världens broar
Medan schweizarna fortsätter att titta på del 132 från Morandibron och åklagare, över hundra advokater, 120 experter och 75 vittnen förbereder sig för rättegång ställs frågan om en liknande olycka kan hända igen. I USA är hela två tredjedelar av alla broar i slutet av sin tekniska livslängd och i Tyskland är tolv procent av alla broar i bristfälligt skick. Frankrike behöver reparera var tredje bro.

Svenska Trafikverket förvaltar 17 000 vägbroar och 4 000 järnvägsbroar till ett värde av 150 miljarder kronor. De inspekterar alla broar handnära minst vart sjätte år. Just nu bedöms tio procent av alla broar ha behov av underhåll inom tre år och ytterligare 40 procent inom tio år.

Mer om Morandibron
Färdig 1967, uppkallad efter italienske konstruktören, Riccardo Morandi. Den har haft en mycket ovanlig bärkonstruktion, som endast använts vid två andra tillfällen, Maracaibobron i Venezuela och Wadi el Kuf i Libyen, båda konstruerade av Morandi. Bron i Libyen är stängd sedan 2017 sedan sprickor upptäckts.
Morandibron skilde sig från konventionella snedstagsbroar bland annat på följande punkter:
• Konstruktionsmaterialet i snedstags- eller snedkabelbroar är vanligtvis stål, medan Morandi byggde broar i spännarmerad betong.
• På en konventionell snedstagsbro är ett större antal stag fästa vid jämnt fördelade punkter utmed brobanans sidor. Morandibron hade endast fyra stag per bärande pylon.
• På konventionella snedstagsbroar ligger bärkablarna fritt, överdragna med en rostskyddande hinna, på Morandibron var de inkapslade i betong.
• Snedstagen på Morandibron har endast burit upp delar av brobanan. Sektionerna närmast brotornen var byggda som konsolbrospann med stöd underifrån.

Lösningen i Hammersmith
Hammersmithviadukten i London har en lösning som åtminstone skulle kunna användas på betongbroar. När en stålkabel brister ger den ifrån sig ett ljud. Det här kan mätas med mikrofoner som placeras ut på strategiskt lämpliga ställen.

Under 3,5 år av mätningar upptäcktes 1 100 kabelbrott, 1–2 per dag. Man kunde även upptäcka speciellt utsatta ställen och nu har man förstärkt dessa med utanpåliggande stålkablar.

Sex historiska broolyckor
1275 Sint Servaasbrug, Maastricht, Nederländerna, träbro rasar och 400 dödas.
1809 Ponte das Barcas, Porto, Portugal, pontonbro i trä blir överbelastad när invånarna flyr undan franska armén, 4 000 dödas.
1939 Sandöbron, Sverige, gjutformen rasar under byggnad, 18 dödas.
1952 Harrow & Wealdstone Station, Storbritannien, tåg krockar med gångbro, 112 dödas.
1978 Beloslav, Bulgarien, flottbro över kanalen överbelastas och välter, 65 dödas.
2001 Hintze Ribeiro, Castelo de Paiva, Portugal, en tegel- och stålbro byggd 1887 rasar, 59 dödas.