Hem Granskat Fångad koldioxid halverar utsläppen

Fångad koldioxid halverar utsläppen

CCS

Sveriges koldioxidutsläpp skulle enkelt kunna halveras om vi får tillgång till CCS-teknik. Det hävdar Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, som räknat på 28 svenska industrianläggningar, däribland Cementas fabrik i Slite. Men vem ska betala?

Text: Roger Andersson. Bild: Cementa.

– Nya resultat från vår forskargrupp visar att motsvarande drygt hälften av Sveriges samlade koldioxidutsläpp kan tas bort om CCS-tekniken införs på 28 svenska industrianläggningar med utsläpp som överstiger 500 000 ton per år, säger Filip Johnsson.

CCS står för Carbon Capture and Storage och betyder att koldioxid fångas in och lagras och fler och fler börjar inse att det är den enda vägen att gå om vi ska klara klimatmålen. En av dessa är Naturskyddsföreningen som tidigare motsatt sig CCS.

Johanna Sandahl
Johanna Sandahl.

– För ett decennium sen fanns det en förhoppning om att vi skulle kunna stoppa utsläppen och klara klimatkrisen ändå, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Så blev det inte och någon ljusning ser vi inte heller.

– De globala investeringarna i förnybar energi har skjutit i höjden och ökade från 50 miljarder dollar 2004 till knappt 300 miljarder dollar år 2015. Det har dock inte påverkat andelen fossil energi som ligger stadigt på 80 procent, säger Filip Johnsson.

Länder som har fossilt bränsle att ta upp ur marken eller haven kommer inte låta det ligga kvar om inte koldioxidutsläppen blir tillräckligt dyra. Då kan man välja att införa CCS eller låta det ligga kvar, menar Filip Johnsson.

– Vi har kommit till en punkt där vi inte bara måste minska utsläppen utan vi måste även minska koncentrationen i atmosfären med negativa utsläpp, säger Johanna Sandahl. Det vill säga, vi måste även minska utsläppen från sånt som räknas som nollutsläpp idag. Till exempel bioenergi.

Naturskyddsföreningen tyckte att näringsliv och industri tidigare tog CCS som ursäkt för att inte behöva styra om sin produktion och minska utsläppen.

-Nu upplever jag att det är väldigt få, åtminstone i Sverige, som inte är beredda att ställa om sin produktion och istället ser CCS som ett komplement, säger Johanna Sandahl.

Så det breda stödet för CCS finns. Hur är det med tekniken? I rapporten ”Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige- behov av forskning och demonstration”, som är skriven av Filip Johnsson tillsammans med Jan Kjärstad på uppdrag av Energimyndigheten, finns en tabell över flera anläggningar i världen som just nu har fungerande CCS-teknik. De flesta injekterar koldioxiden för att utvinna olja och gas, men rena lagringsanläggningar finns på åtminstone fem ställen i världen. Två av dem i Norge.

Filip Jonsson
Filip Jonsson.

– Anläggningen Sleipner i Norge startade 1996 och lagrar en miljon ton per år. Ett bra exempel på storskalig och säker lagring, säger Filip Johnsson.

Och i norska Brevik pågår ett pilotprojekt där Heidelbergföretaget Norcem lyckats fånga in koldioxid från en cementfabrik och visat att infångningstekniken fungerar.

Så om tekniken fungerar varför kör vi inte bara igång? Ja, just det. Finansieringen.

– Att avskilja, transportera och lagra koldioxid kostar i snitt 1 000 kronor per ton, säger Filip Johnsson

Problemet är att EU:s utsläppsrätter utsläppsrätter under lång tid legat mycket lågt, under 100 kronor per ton. Efter en reformering av systemet steg priset nyligen till runt 250 kronor per ton, men har sedan fallit igen med anledning av Coronakrisen. Det är alltså billigare att släppa ut än att lagra. Det är också en för stor ekonomisk risk för någon enskild aktör att satsa på en egen anläggning.

– Staten måste stödja en satsning på CCS, men det kan ses som en framtida investering. Allt pekar på att CCS måste vara en del av den globala klimatfrågan i framtiden och är vi tidigt ute kan vi skapa innovationer och få kunskap som vi kan exportera. Det ger även arbetstillfällen, säger Filip Johnsson.

I Norge hoppas Norcem på norska statliga miljoner.

Stefan Sandelin
Stefan Sandelin.

– Vi har gjort en ansökan till norska staten om att få bidrag för att köra igång i full skala, säger Stefan Sandelin, FoU-chef på Cementa, Norcems systerföretag.

Tar norska Stortinget beslut om att ta med Norcems projekt i statsbudgeten för 2021 är man redo att bygga fullskalig anläggning samma år.

– Ungefär 2024 kan anläggningen vara klar, säger Stefan Sandelin.

Filip Johnsson ger nio rekommendationer i sin rapport för att CCS-tekniken ska kunna realiseras i tid. En av rekommendationerna handlar om att undersöka om det går att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna längst ut i värdekedjan. Det vill säga så att slutkonsumenten ser merkostnaden av en klimatneutral produkt och naturligtvis vill betala för den. En sån merkostnad skulle kunna finansiera CCS.

– Ett klimatneutralt cement skulle bli 70 procent dyrare, säger Filip Johnsson.

Stefan Sandelin flaggar för att det kan bli 100 procent. En rätt stor prisökning. Men omräknat vad det skulle kosta i ett normalt bostadshus blir prisökningen ungefär 0,5 procent.

“Svaret blir ganska självskrivet det beror på”

Är det något som byggherrarna skulle vara villiga att betala?

Patrik Andersson, chef för bygg och teknik på Stockholmshem, svarar genast ”ja”. Andra är lite mer osäkra.

– Med reservation för att många detaljer är okända och att varje projekt är unikt avseende ekonomiska ramar och förutsättningar så är spontana svaret kanske. För oss som bygger stora hus kan ju denna fördyringen innebära flera miljoner kronor, säger Pelle Arve, hållbarhets- och inköpschef på Platzer.

– Svaret blir ganska självskrivet ”det beror på”. Det är många parametrar som ska vägas in vad gäller nybyggnation, där ekonomi och klimatnytta är två, säger Teresa Mattisson, hållbarhetschef på Klövern.

Jenny Holmquist, miljöstrateg på MKB Fastighets AB, hävdar att principen ”förorenaren betalar” måste gälla.

– Det är nödvändigt att klimatneutral cement blir tillgänglig och merkostnader kan möjligen motiveras i piloter och lärande. Men för att lyckas med klimatutmaningen krävs att nya lösningar är ekonomiskt tillgängliga inte bara för enstaka piloter utan för alla projekt utan att dessa driver kostnaderna, säger hon.


Mer om Carbon Capture Storage
För att avskilja koldioxid i cementfabriken kyls röken från skorstenen ner från 100–165 grader ner till 30 grader via en direktavkylare på skorstenen. Då avskiljs natriumhydroxid från röken. Den kylda röken fortsätter till en absorbenttank. Här binds koldioxidmolekylerna till aminer, det vill säga organisk-kemiska föreningar. Aminlösningen går vidare till en dekoratör där lösningen värms upp från 30 grader till 120 grader. Nu frigörs koldioxiden från aminerna och en ren koldioxid fås fram. Den förs vidare till en tryckkammare där den utsätts för 70 bars tryck. Därefter kyls koldioxiden ner igen och trycket minskar till 16 bar. Då får koldioxiden en flytande form som sen kan transporteras till CCS-anläggningar.