Hem Fråga Experten Fråga Experten: Kondens- eller regnvatten?

Fråga Experten: Kondens- eller regnvatten?

Betongens temperaturskillnader gör att den vidgas och drar ihop sig under byggnadens brukstid,

Fråga Tidskriften Betongs experter

Som anläggningsentreprenör i 17 år i Sverige har jag äntligen uppfyllt en dröm, att bygga ett platsgjutet hus helt i betong. Och för att göra detta möjligt ekonomiskt så har jag gjort det i Filippinerna där jag och min familj nu har bosatt oss. 200 m2, 4 rum och en pool – allt i massiv betong, helt underbart! Tills det börjar droppa vatten från taket!

Taket består av 100 mm armerad betong som innertak med 100 mm EPS ovanpå och 100 mm armerad betong uppe på det, platsgjutet. Yttertaket är målat 6 lager med Shell Flintcoat nr 3 vilket är ett bitumenbaserat tätskikt. Blir som ett flytande papptak, totalt ca 2 mm tjockt.

Det finns inte ett spår av sprickor eller andra osäkerhetstecken på det 200 m2 stora taket med 5° lutning. Efter två-tre dagar med uppehåll är innertaket torrt. Och efter regn så tar det ca 30 min så börjar det droppa i innertaket och droppar ca två dygn i två av 4 rum medan resterande är helt torrt.

Jag börjar bli helt vilsen över hur jag skall göra och börjar fundera på om det kanske inte är regn som kommer in genom tätskiktet utan kondensvatten som bildas mellan betongskikten. Är detta möjligt? Yttertakets 100 mm betong kommer ju upp i 45-50 grader på dagen och sjunker säkert till 25-30 på natten, temperaturen på isoleringen har jag ju ingen aning om och innertakets 100 mm har en kontant temp på ca 25 grader.

Kan yttertakets temperaturskillnader per dygn ge kondens inne i isolerskiktet och varför bara under regniga dagar? Vid uppehåll i tio dagar så är ju innertaket kruttort.
/ John

Av din beskrivning tror jag inte att det primärt rör sig om kondensvatten som läcker in i bostaden. Även om det finns exempel på tak där byggfukt i såväl betong som cellplast har kondenserat vid låga yttertemperaturer mot tätskiktet och sedan läckt in.

Det brukar dock vara ett övergående problem, eftersom vattnet på sikt försvinner främst genom diffusion. Sannolikt har du inledningsvis en del byggfukt i din konstruktion, dels från betongen och dels från cellplasten. Byggfukten kan dock när konstruktionen är ny medverka till vattenläckaget beroende på att konstruktionen då redan är relativt fuktmättad. För att kondens ska uppstå krävs dock luftcirkulation inne i takkonstruktionen, vilket knappast är troligt hos dig. I första hand misstänker jag att det du beskriver har en annan förklaring.

En 200 kvm stor betongplatta som enbart är slakarmerad får normalt ett antal sprickor beroende på rörelser i samband med initial uttorkning liksom vid temperaturskillnader i driftskedet. Det övre betongskiktet är ju gjutet på cellplast som vidhäftar mot betongen. Då uppstår mothåll när betongen krymper vid torkning och drar ihop sig vid omslag till lägre temperatur vilket leder till små sprickor i betongen.

Betongens temperaturskillnader gör således att den vidgas och drar ihop sig återkommande under byggnadens brukstid, särskilt när temperaturdifferensen är så stor som i ditt fall. Det tätskikt som du använt liksom alla former av tunna vidhäftande tätskikt kan omöjligen töja sig över sådana sprickor (även om det finns leverantörer som påstår det). Visserligen är bitumenskiktet “självläkande” efter en tid när solen värmer, men när regnet kommer så sjunker temperaturen i betongplattan, sprickorna i betongen vidgas och de spräcker momentant upp bitumenskiktet.

Sprickvidden är dock så liten att sprickorna är svåra att upptäcka men tillräckliga för att vatten ska tränga in. En lösning på problemet kan vara att ovanpå den nuvarande konstruktionen använda en mekaniskt fästad tätskiktsduk som tål töjningen över sprickorna. Detta förutsatt att taket inte används som terrass med möbler och mycket gångtrafik. L

Lösningar finns även för det senare fallet, men blir mer komplicerade. Vid alla typer av tätskikt mot regn är det givetvis viktigt att anslutningar vidgenomföringar och takfot m.m. görs läckagesäkra.

En sak som måste iakttas är dukens säkerhet mot vind. På Filipinerna är vindförhållandena svårare än här i Sverige. Leverantörerna av tätskiktsdukar kan säkert ge tips.

Arne Hellström