Hem Mixat En av tre vill bo mindre tätt

En av tre vill bo mindre tätt

People walking in the street in Milan, Italy. people walking on the sidewalk seen from drone aerial picture, in city center in Milano

En undersökning av WSP visa att pandemin kan starta en ny grön våg. Var tredje storstadsbo uppger att de vill bo mindre tättbefolkat.

Lina Kumlin
Lina Kumlin.

– Det är lite svårt att tyda vad detta kan betyda för flyttmönstren i framtiden. Jag tror däremot att en del kommer addera frågan hur tätt de är beredda att bo, men också undersöka lite noggrannare vad det finns för ytor för gemenskap och motion i närheten, säger Lina Kumlin, senior planeringsarkitekt på WSP.

När analys- och teknikkonsultföretaget WSP frågade 1800 svenskar i storstadsregionerna hur pandemin förändrat deras syn på staden svarade 34 procent att de vill bo mindre tätt i framtiden. 70 procent uppgav att de blivit medvetna om vikten av mötesplatser och grönområden i närheten.

– Generellt sett är grönområden ganska lågt prioriterade och det kan vara förödande för välmåendet – både sett till fysisk hälsa men även den psykiska hälsan, säger Lina Kumlin.

”Problemet med ofrivillig ensamhet är större i stora städer”

Det finns många positiva aspekter med grönområden i urban miljö. Forskning visar att de renar luften, främjar den biologiska mångfalden, sänker bullernivåer och tar hand om regnvatten. Samtidigt är de bra för folkhälsan då naturen sänker stressnivån, ger skugga och underlättar interaktion mellan människor.

– Jag skulle också vilja se fler åldersintegrerade mötesplatser där även äldre som oftare drabbas av ensamhet kan ha en naturlig plats.

Enligt undersökningens resultat känner sig sex av tio svenskar ensamma och 35 procent upplever att det är ett problem. WSP har fokuserat på hur stadens utformning påverkar den ofrivilliga ensamheten och grönområden är en av de insatser som kan ha en effekt, tillsammans med trygghet och god tillgång till kollektivtrafik. I WSP-studien svarar en av fyra att det kollektiva resandet bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet.

– Vi vet att problemet med ofrivillig ensamhet är större i stora städer och att hur vi utformar dem påverkar hälsan. Jag tror att kriser som vi nu genomgår kan få många att tänka till. I en tidigare WSP-studie såg vi till exempel att 16 procent av svenskarna inte kan namnet på en enda granne. Därför är det glädjande att var tredje upplever att pandemin ökat gemenskapen i närområdet och att nya kontakter har skapats, säger Lina Kumlin.