Hem Arkitektur Arkitektur åt tekniken

Arkitektur åt tekniken

Grafisk betong

Längs Tvärbanan i Stockholm ligger 13 teknikbyggnader. På nio av dem ska Rebecka Bebben Anderssons konst ta plats genom grafisk betong. Det blir olika berättelser om personer från platsen. I år är hon nominerad till Årets Betongarkitekt på Betonggalan.

Text: Rebecka Bebben Andersson och Roger Andersson.
Foto: Mikael Ullén, Ylva Larsson och Rebecka Bebben Andersson.

Artikel från Betong #4 2020Tvärbanan är en nitton kilometer lång spårväg som binder samman Stockholms pendeltågs- och tunnelbanenät på tvären, därav namnet. Spårvagnslinjen som ligger i en båge runt om innerstaden ska byggas ut med en ny gren mot Kista. Den nya grenen kommer att bli 88 kilometer lång och får tio nya hållplatser i Stockholms västra och norra ytterområden från Norra Ulvsunda till Helenelund.

Längs linjen finns flera speciella miljöer som till exempel Bromma flygplats, Solvalla och Järvafältet som idag är i det närmaste obebyggt. Det konstnärliga gestaltningsuppdraget är att göra konst för teknikhusen i betong som kommer att finnas på nio platser längs med banan.

Hösten 2017 utanonnserade SL en tävling till vilken konstnärer kunde anmäla intresse för att skissa på förslag. Rebecka Bebben Andersson vann uppdraget 2018 i en tävling mot två andra konstnärer och har sedan dess arbetat med genomförandet av konsten. Hon har tidigare arbetat i tekniken grafisk betong på till exempel Långbrodalsskolan i Älvsjö, som blev Årets Stockholmsbyggnad 2018. Därför var det från första stund självklart att arbeta med tekniken även här.

Det första teknikhuset längs den nya sträckningen är vid Bromma Blocks och det är det hus som har resulterat i nomineringen till Årets Betongarkitekt. Huset som står under en bro, har en väggyta på sammanlagt 95 kvadratmeter och, har fyra synliga fasader och ett pulpettak.

Rebecka började gestaltningsuppdraget med att fundera på och besöka platsen. Hon funderade på vilka ytor som syns i det offentliga rummet och vilka som kommer till tals och formulerar sig om platsen man bor eller arbetar på. Hon bestämde sig för att arbeta med berättelser om platserna. Teckningarna skulle fungera som en karta.

Den information kartan skulle visa skulle vara speciell och selektiv, eftersom alla ändå minns olika saker och har olika åsikter om en plats. Hon valde att arbeta med slumpvis utvalda kvinnor med starka relationer till platserna. Deras historia breder ut sig och beskriver platserna även för andra.

Rent praktiskt gick arbetet med det första teknikhuset till så här: “Jag började med att ge mig ut på jakt efter någon som arbetar vid Bromma Blocks. Jag kom i kontakt med en kvinna som arbetar på Stadsmis¬sionen och bad henne skriva ner ett minne om platsen. Utan att tänka på vad som är rätt och fel eller ens intressant för någon annan. Hennes text kom att handla om en hemlös man som under vintern hade sökt sig till Stadsmissionen och fått hjälp av dem med nya varma byxor. Jag tolkade sedan texten i en bild.”

Grafisk betongDetalj 1: Grafisk betong

Tekniken grafisk betong har använts sedan 1990-talet och gör det möjligt att göra mönster och bilder som relief i prefabricerade betongytor. Reliefen är endast några millimeter djup och mycket hållbar. Det blir på så sätt möjligt att göra konstnärliga gestaltningar på fasader som kommer dit samtidigt som själva huset. De parametrar man kan använda sig av som konstnär är kontrasten mellan cementen och ballasten, ballastens färg och grovkornighet samt om bilden som används i gjutprocessen är rastrerad (från exemplevis ett foto) eller vektoriserad (exempelvis från en teckning).

Processen började med tecknade bilder för alla fasader på papper i skala 1:25. Teckningarna scannas sedan in med en hög upplösning (600 dpi) och sätts ihop i datorn. För att inte förlora skärpan i bilden görs den pixelbaserade teckningen om till en vektoriserad bild. Bilden delas upp i de utsnitt som ska användas för att passa skivindelningen för teknikhusets väggar.

Upprepningar av motivet används för att klara budgetkraven, men på ett sådant sätt att det knappast märks. Det är viktigt att komma bort från repeterbarna mönster och istället kunna arbeta med stora vräkiga figurer på väggarna. Hela bilden spegelvänds för att senare kunna screentryckas på ett speciellt membran som tillverkas av Grapic Concrete i Finland.

Grafisk betong

Membranet skickades sedan på rulle till Veidekke Prefab i Sala som göt väggelementen. Det krävs stor noggrannhet av gjutarna för att resultatet ska bli topp. Men när membranet ligger rätt i formarna gjuter man betongen som vanligt. Efter att betongen härdat vänds skivan upp och retarderpappret tas bort. När skivan sedan tvättas av med en högtryckstvätt spolas cementpastan bort. Där retardern har varit har inte cementen härdat och på dess plats kommer nu ballasten fram. På så sätt skapas mönstret i ytan.

Grafisk betongDetalj 2: Motivet

Hela teknikhuset har grafisk betong runt om. De olika sidorna av huset har olika karaktär men hänger ihop motivmässigt. Teknikhusets framsida har tre dörröppningar. Runt om dem finns ett sammanhållet stort motiv. Det är tänkt att de mörka dörrarna ska smälta ihop med teckningen på håll. Färgen på plåtdetaljerna ska vara så lik ballastens färg som det är möjligt. Det är ett vintermotiv. Det är natt och det som finns som hus för den här frysande hemlöse mannen, som texten handlar om, är den här snögrottan. Hela bygget darrar av köld. Det som är hoppingivande är den inbjudande entrélampan och att det kommer rök ur skorstenen. Går man om hörnet finns där ett par bara ben, men också en klädställning.

De kommande husen längs Tvärbanan kommer alla att ha olika motiv. Motiv som är sprungna ur den text som de slumpvis utvalda människorna skrivit till projektet. De har velat dela med sig om sin syn på platserna. Det är ett brett spektrum av motiv och människor. Exempelvis en text från en 51-årig travkonsult som har arbetat på Solvalla och som har skrivit en text om Elitloppet -94. En 67-årig pensionerad förskolelärare i Ursvik har skrivit och berättat minnen från brukshundsklubben där. Den konstnärliga gestaltningen för teknikhusen är ett möte mellan de privata minnena och den beständiga betongen. Alla har en egen berättelse om den plats man jobbar eller bor på.

Grafisk betongDetalj 3: Hörn

En detalj som det funderades en hel del på var hur man löser frågan om byggnadens hörn. Tan-ken är att teknikhusen ska vara helt inklädda av konst. Då skulle en skarv för nära ett hörn störa. Gerade hörn skulle bli för sårbara, även om det skulle vara tilltalande med mjukfogen precis i hörnet.

Lösningen blev att gjuta bilden runt om hörnet och flytta skarven till nästkommande element 32 centimeter in från hörnet. Membranet användes alltså både horisontellt och vertikalt i gjutformen. Det var svårt att få betongen att komma i bra kontakt med det grafiska arket då man inte kan vibrera tillräckligt. Vi gjorde flera prov på att gjuta i hörnen för att få fram ett bra resultat. Man får jobba lite extra med betongen och stöta ihop den med den andra gjutningen för att få den yta vi fick. Det är svårt att få samma yta på vertikal gjutning som den som ligger på gjutbordet då det blir annat tryck mot arket.

Byggnadens fasad består av tio prefabricerade element. Vart och ett har en maxbredd på 320 centimeter, som är gjutmembranets maximala höjd. Det är möjligt att gjuta större element med grafisk betong, men det ansågs onödigt omständligt att också behöva skarva ihop membranen på fabriken.


Huset är ritat av &Rundquist.
Ansvarig arkitekt: Erik Griffiths
Handläggande arkitekt: Delia Moldoveanu
Medverkande arkitekt: Diane Corruble
Medverkande arkitekt: Martin Gabrielsson
Byggherre: Trafikförvaltningen Martin Lindahl
Projektledare: Hans Lundberg
Projekt och- processledning, konst och arkitektur: Ylva Larsson, arkitekt SAR/MSA