Hem Fråga Experten Fråga Experten: Expanderbult i taket?

Fråga Experten: Expanderbult i taket?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Jag vill sätta en expanderbult i taket i min lägenhet. Huset är byggt i betong, och på ritningarna står betong ii std K250 och att bjälklaget är 20 cm. Planen är att en stol skall hänga från taket, och lasten som skall klaras är alltså minst 2 kN.

Bultens data säger att man klarar (recommended load) 3,4 kN i betong C20/25. Samtidigt har tabellen en rubrik där det står hollow core slab, alltså håldäck, och det har vi ju inte i huset, där bjälklaget är gjutet.

Alltså undrar jag: är K250 samma som C20/25, eller möjligen bättre? Skall tabellen i databladet tolkas som att siffrorna gäller håldäck?
/Marcus

STD BTG I K250 är en beteckning man kan hitta på lite äldre konstruktionsritningar, och var “vanlig” betong inom bostadsbyggande. Betong indelas i hållfasthetsklasser, vilka idag är europaanpassade (enligt standard SS-EN 206 eller Eurokod 2 SS-EN 192-1-1).

Första värdet i tryckhållfasthetsklassen CXX/XX (t.ex. C28/35) anger det karakteristiska hållfastheten för cylindrar och det andra för kuber. Dimension, tillverkning, lagring, tryckning, osv, följer ett antal standarder. För dimensionering används den karakteristiska tryckhållfastheten (5-procentsfraktilen) bestämd på vattenlagrade cylindrar i 20 grader med diametern 150 mm och höjden 300 mm vid 28 dygn.

Tidigare betecknades tryckhållfastheten i Sverige (enl. BBK 94 och 79) som K-klasser (t.ex. K40) där siffervärdet avses motsvara den fodrade tryckhållfastheten (i MPa) bestämd genom tryckprovning av 150 mm kuber.

Och innan dess gällande norm B5 (fastställd 1965). I B5 angavs hållfasthetsklasser som betecknades KXXX (t.ex. K400) och där siffervärdet angav tryckhållfastheten “för en serie normaltidsprov vid fortlöpande provning”. Tryckhållfastheten bestämdes på 150 mm kuber som vattenlagrades i fyra dygn och sedan i luft och angavs i kilopond, där 100 kp/cm2 ungefär är 10 MPa (mer exakt 9,81 MPa). I B5 angav dock ingen dimensionerande tryckhållfasthet utan i stället användes tillåtna spänningar.

Så beroende på en mängd faktorer, såsom lagring och metod för utvärdering, kan man inte exakt översätta de gamla klasserna (KXX eller KXXX) till dagen klasser (CXX/XX). Förutom att det skiljer i hur man har definierat den karakteristiska tryckhållfastheten för dimensionering, så tar man olika hänsyn till hur och hur mycket man reducerar med avseende på långtidseffekter.

Så för att svara på din fråga kan man säga att en K250 (eller K25) hamnar mellan hållfasthetsklasserna C16/20 och C20/25 (något närmare C16/20). Med dagens mått är detta en mycket låg hållfasthetsklass, och indirekt kopplat till ett högt vatten-cement-tal (vct). Jag skulle uppskatta att en K250 ligger på ca vct 0,75.

För att komma upp i en C20/25 brukar betongen behöva ett vct på max 0,70, men å andra sidan är det högst sannolikt att din betong med K250 håller över 25 MPa, då man som regel har en viss överhållfasthet vid tillverkningen samt att betongen är betydligt älfdre än 28 dygn och då fått en extra hållfasthetstillväxt.

Tabellen du hänvisar till gäller hålbjälklag, och då är hållfasthetsklassen kopplad till tjockleken på betongen där du gör förankringen. Om du då har ett “massivt ” bjälklag tolkar jag det som du kan gå på det lägsta hållfasthetskravet (C20/25). Om du kontaktar företaget som tillverkar/säljer dessa kan du kanske få ett förtydligande.

I vilket fall tror jag inte det är något som helt problem med att förankringen skall klara din stol i taket. Men hänga tunga saker i taket innebär en extra belastning på bjälklaget, och det är då viktigt att konstruktionen är dimensionerat för detta. Ibland kan konstruktör behöva räkna på det, eller åtminstone bör kanske föreningen ge sitt medgivande.

Oskar Esping, tekn. dr. Färdig Betong, och Thomas Concrete Group