Hem Reportage Inblick Kiruna ger sig iväg

Kiruna ger sig iväg

Kiruna

Flytten av Kiruna är inte bara en flytt. Det är ett forskningsprojekt i social hållbarhet, arkitektur och stadsomvandling som intresserar hela världen. För Kiruna är inte bara en stad, det är så mycket mer.

Text: Roger Andersson. Illustrationer: White Arkitekter. 

Artikel från #5Kiruna ligger mellan bergen Kiirunavaara och Luossavaara, ripberget och laxberget. Här handlar allt om gruvindustrin, det var så Kiruna kom till 1900 när järnvägen blev klar och gruvarbetarna sköljde in och byggde sig skjul av vad som fanns, mest delar av gamla trälådor. Liknelsen med Klondyke är träffande. Det fanns pengar att tjäna om än inga guldfyndigheter. Lönerna var cirka tre gånger högre i gruvan än vad de flesta fick i övriga landet.

KartaLKAB-disponenten Hjalmar Lundbohm tänkte sig dock en mönsterstad och stadsplanen, som i de flesta städer är rutmönstrad, följer bergets formation så att de kalla vindarna inte ska få fäste i stan. Här märks också det nära sambandet med gruvan. Den vakar lite från ovan, och det mesta av stan och dess viktigaste byggnader är bugande vända mot gruvan.

Kirunagruvan ägs av staten och drivs av gruvbolaget LKAB, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag, som är ett av svenska statens mest lönsamma företag och har genererat omkring 30 miljarder kronor i skatteintäkter bara de senaste tio åren. Gruvan är världens största underjordsgruva, har världens renaste järnmalm och sysselsätter uppskattningsvis så många som 55 000 personer varav 1 800 anställda bor i Kiruna kommun.

Så det är ingen överdrift att säga att Kiruna är gruvan. Eller rättare sagt, ingen gruva inget Kiruna. En hel bygd är beroende av konjunkturer och järnmalmspriser. Så när LKAB kom med en prognos 2004 för hur sprickbildningen skulle se ut efter framtida gruvdrift var det många som satte i halsen. En tredjedel av nuvarande Kiruna måste rivas, stan måste flyttas. Katastrof! Eller kanske inte?

Nu fick Kiruna chansen att börja om, planera nytt. Allt behöver inte vara gruvstad och bugande mot gruvöppningen. Nu kan man göra förbättringar ur ett hållbarhetsperspektiv. Nya bostäder kan bli mer energieffektiva. Staden kan förtätas och förskönas, parker kan ta plats och centrum kan få liv och lust.

Men vi går händelserna lite i förväg. Ett steg i taget. Först skulle en arkitekttävling utlysas, en internationell förstås. I juni 2012 bjöds tio företag in, däribland Tham Videgård och Bjarke Ingels. Året efter var juryn klar och de föll för förslaget från White, i samarbete med Ghilardi + Hellsten Arkitekter.

Tävlingen bestod egentligen i att ta fram en 20-årig utvecklingsplan över Kirunas stegvisa flytt fram till år 2033, men White gjorde mer än så. De tog fram en 100-årig utvecklingsplan med målet att skapa en hållbar mönsterstad med en ekonomi som inte är lika beroende av världsmarknaden för järnmalm, allt utifrån en klimatneutral agenda.

– LKAB köper bostäderna som berörs av rivning för marknadsvärdet plus 25 procent vilket gör att det finns en risk att kirunaborna säljer och flyttar från stan. Därför är det viktigt att den nya staden blir en plats där man vill stanna och bilda familj, säger Krister Lindstedt på White arkitekter.

Hyresgäster som berörs får förtur till andra befintliga bostäder. Får de högre hyra ersätts de genom ett avtal mellan Hyresgästföreningen och LKAB där hyran trappas upp över nio år för att hyresgästerna ska kunna anpassa sig.

Centrum flyttas tre kilometer bort och koncentreras kring ett torg med det nya stadshuset ritat av Henning Larsen, kulturhuset ritat av Stark Arkitekter och det nya Scandichotellet ritat av sandellsandberg. Runtom finns tio kvarter som ska bebyggas.

Kirunas stadshus
År 2013 vann Henning Larsen Architecths tävlingen om Kirunas nya stadshus. Det invigdes hösten 2018.

– Från det centralt belägna torget ska bostadsområdena byggas i samspel med det omgivande arktiska landskapet, så att de boende aldrig är mer än tre kvarter från naturen. Tanken är att knyta samman Kiruna med de närliggande samhällena Lombolo och Tuolluvaara, flygplatsen och Kirunavaaragruvan, säger Krister Lindstedt.

För det första avtalet hostade LKAB och Kiruna kommun upp 3,73 miljarder kronor och byggandet började i juni 2014. Resten får LKAB stå för och hittills har 8,7 miljarder kronor betalats ut och ytterligare 17 miljarder har reserverats.

Kiruna– Det har varit viktigt att få in naturen i staden, förut tog kirunaborna bilen ut i naturen. Därför har vi arbetat med grönblåa stråk som spränger sig in med grönska som bevattnas av smältvattnet, säger Krister Lindstedt.

Nina Eliasson, planchef på Kiruna kommun, kallar det gröna fingrar. Bra beskrivning, fingrar som sträcker sig in och greppar stadskärnan. Men det finns så mycket mer än grönytor att planera för.

– Det här är helt nytt så vi arbetar med kunskapsöverföring hela tiden, säger Nina Eliasson.

En del byggherrar är tveksamma till att upplåta markplan till handel, man är osäker på hur handeln kommer lyckas i det nya Kiruna.

– I kvarter 6 var det tal om att Kirunabostäder skulle äga handel i bottenvåningen och annan fastighetsägare de övre delarna. Här var det tal om tredimensionell fastighetsbildning. Vi väntar fortfarande på besked från LKAB hur de avser att gå vidare med exploateringen av detta kvarter då de äger marken, säger Nina Eliasson.

KirunaDet har även varit svårt att få utomstående exploatörer att vilja bygga i nya Kiruna, vilket kommunen gärna vill.

– Vi vill inte ha ödetomter i den nya delen av Kiruna, därför tilldelar vi markanvisningar som gäller i ett år. Har inte byggstart skett tar vi tillbaka anvisningen, säger Nina Eliasson.

Något som ställer till det en hel del är att Trafikverket inte bestämt var den nya tågstationen ska ligga.

– Ett resecentrum definierar på något sätt var centrum ligger, så vi vill gärna ha en centrumnära station, säger Nina Eliasson.

Trafikverket har lovat besked först i juni 2021. Just nu diskuterar man inom en referensgrupp som består av bland andra Region Norrbotten, Kiruna kommun, LKAB, turistnäringen och två samebyar.

Det finns flera alternativ till exempel att behålla stationen i befintligt läge eller i anslutning till flygplatsen. Men även ett alternativ som gör Nina till viljes: en station vid nya centrum. Det finns även yttre alternativ strax norr respektive söder om Kiruna.

KirunaOch när vi ändå talar om saker som ställer till det. Nyligen presenterade LKAB en prognos om att malmkroppen breder ut sig norrut mot Luossavaara, fel håll så att säga. Då kom man samtidigt med en ny karta med en tydligare gräns för vilka fastigheter i Kiruna som kommer att påverkas fram till år 2035. Gränsen innebär att ett 20-tal fastigheter kan stå kvar. Men just det, ett 20-tal andra har hamnat på rivningslistan.

Svårt för Nina, svårt för Kiruna. Men skam den som ger sig.

– Vi har fantastiska möjligheter att göra något bra, något som gör oss stolta. Och det ska vi göra, det här är min stad, jag känner för den, säger Nina Eliasson.


Utställningen Kiruna Forever

På ArkDes i Stockholm och parallellt på Konstmuseet i Norr, Norrbottens nya länskonstmuseum med bas i Kiruna, pågår utställningen Kiruna Forever fram till den 7 februari 2021. Utställningen undersöker den pågående flytten genom att visa över hundra verk av arkitekter, stadsplanerare och konstnärer som har omvandlat samhället och synliggjort de utmaningar som format regionen. Ända från den första industrialiseringen och vidare in i framtiden.

Flytt av hus i Kiruna
Flytt av hus i Kiruna.

Genom att placera flytten i ett historiskt och geografiskt sammanhang resonerar utställningen kring de stora frågor som ett så komplext projekt väcker. Vilka begränsningar har våra naturresurser? Vad händer med invånarnas identitet och trygghet när deras hem rivs? Hur bestämmer vi vad av kulturarvet som ska sparas och vad som ska offras? Hur påverkar flytten urfolkets, samernas, liv och tillvaro? Hur permanenta är städerna vi lever i?

Kirunas kulturhus
Kirunas kulturhus.

Kirunas nya kulthus ska vara en mötesplats där många olika funktioner samlas. Biograf, konferenslokaler, restaurang, bibliotek och ungdomens hus kommer att finnas i byggnaden. Bygget av kulturhuset pågår just nu. På bilden ses kulturhuset i mitten av bilden.

Kirunas torg
Kirunas torg.

Torgets tre budord:

  1. På Kirunas villkor. Kirunas identitet ska vara synlig och läsbar på torget. Kirunaandan och själen ska komma med i flytten.
  2. Torget mitt i staden. Torget ska vara det självklara valet för Kirunas invånare och turister att besöka om de vill träffa folk, få en dos av Kiruna eller som utgångspunkt för in- och utresor.
  3. Det demokratiska torget. Torget är till för alla. Alla människor ska känna sig hemma, accepterade och välkomna att uppehålla sig på torget även utan att spendera pengar, utan att frysa och vid olika tider på dygnet.