Hem Fråga Experten Fråga Experten: Täta poolen?

Fråga Experten: Täta poolen?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Jag har byggt en pool som ännu ej har fyllts, där jag utnyttjar befintlig granit för två väggar och halva botten. Resterande delar är platsgjuten betongbotten samt murade och putsade betong-hålstensväggar, allt stabilt gjutet/murat mot samma granit.

Graniten är genomsprucken på många ställen. Vattenytan i poolen kommer att vara cirka 2 m över grundvattennivån. Jag vill därför hindra att vatten läcker ut från poolen.

Decimeterstora sprickor tänkte jag bottna med fogskum och sedan sleva in betong och möjligen armera. Tydliga sprickor mm till cm storlek tänkte jag täta med byggsilikon eller liknande. Kapillära sprickor tänkte jag täta med klar epoxi. Jag har flera sprickområden där det skulle kännas rätt att täta med flytspackel.

Klarar flytspackel att exponeras kontinuerligt mot vatten? Jag har hört att det tidigare varit kasein/ostprotein i flytspackel. Då blir man ju misstänksam. Är det något annat som låter galet i dina öron?
/Bosse

Jag tror det blir svårt att täta poolen, framför allt genom att täta/fylla med fogskum, betong, eller byggsilikon. Möjligtvis kan det fungera någorlunda med reparationsbruk baserat på portlandscement för de större håligheterna och injekteringsbruk/mikrocementbruk eller epoxi för de mindre sprickorna.

För att få in bruket kan håligheterna/sprickorna då behöva fräsas ur, och de mindre behöva borras hål för att trycka in injekteringen. Jag skulle jag tro att väggen med murade/putsade hålstenen är ganska otät i sig, och att helt få tätat sprickor i berget samt skarvarna mellan betong/berg/mur är kanske inte möjligt.

Dessutom har du förmodligen rörelser i konstruktionen (av last, temperatur och fukttillstånd samt markrörelser) som gör att lagningar/tätningar kan gå upp. Ett bättre alternativ skulle jag tro är att lägga på en dukt, membran eller liner på hela insidan poolen, på så sett kan man säkerställa tätheten och klara eventuella rörelser.

Du behöver inte vara orolig att avjämningsmassa (flytspackel) skulle innehåller inte kasein eller andra proteiner. Organiskt material fungerar inte så bra i cementbaserade produkter, då de bryts ner av kombinationen fukt och alkalier (basiska ämnen från cementet) och bildar ammoniak, emissioner och osund inomhusmiljö.

Kaseinhaltigt flytspackel användes i slutet av 70-talet fram till början av 80-talet, och problem uppstod då främst i spacklade betongplattor med högt fukttillstånd (tät plastmatta och/eller markfukt). Den “flytspackel” som säljs idag (efter ca 1985) har inte detta problem, och kan med fördel användas för att avjämna betonggolv.

Dock skall du kanske inte använda “flytspackel” till att täta dina sprickor med, då de inte är anpassat till detta. Möjligtvis kan avjämning baserad på portlandcement, typ de som används för exponerade betonggolv (ex garage, industri m.m.), kunna fungera.

Men som sagt, jag tycker att du i stället skall säkerställa tätheten med ytskikt, typ de som används till bland annat insidan av pooler, cisterner, tankar, invallningar m.m.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group